Arkivbild: TT
Urbaniseringen i Sverige och världen skapar problem både i avfolkningsbygder och växande städer.
Många landsbygdsbor har stora bekymmer med bristande mobiltäckning, långt till vård, skolor och äldrevård och ofta är lång pendling förutsättning för att ha ett jobb.
Städerna har problem med bostäder och arbetstillfällen. Kriminalitet och droger ökar med konflikter och kravaller som följd.
År 1900 bodde 28 procent av svenskarna i städer och tätorter för att 1965 vara 77 procent och 2012 drygt 85 procent.
Forskare har gjort förutsägelser om framtiden med fortsatt urbanisering. Ett scenario som vi i dag ser, och som kan bli tydligare i framtiden, är att Norrland blir ett avfolkat resursområde för exploatörer av mark, vatten, djur och natur.
Den starka centraliseringen av folk och näringar leder till både försämrad ekonomisk livskraft och försämrad livskvalité.
Global fattigdom orsakas av skövling och stordrift, ledda av ett fåtal stora aktörer. Små näringar försvinner, människorna kan inte längre livnära sig på landsbygden och ofruktbara områden till lands och till havs breder ut sig, konflikter uppstår.
Urbaniseringen ses av många som självklar, nödvändig och enda vägen till överlevnad. Helt fel!
De beslut som fattas, lagar som stiftas, regelverk som tillämpas enligt centraliseringens och vinstmaximeringens principer leder till urbanisering.
Det är vi och våra politiker som bestämmer hur det ska vara. Ansvaret är vårt, helt konkret.
Vilka tjänar på centralisering och urbanisering? De globala jättarna, inte den enskilde, vare sig i Norrlands inland eller den urbaniserade storstadsbon.
Har vi i vår okunskap och vårt oförstånd tillåtit utarmning kan vi också ändra på det.
Vi kan sätta oss in i frågorna och engagera oss, påverka lagar, regler och beslut som går mot ett levande Norrland och levande landsbygd i Sverige och i världen.
Gun-Britt Holmlund, Skellefteå