Bild: Pär Lindström
År 2014 kommer att bli ett supervalår med ett EU-val den 25 maj, kommunal-, landstings- och riksdagsval den 14 september samt en folkomröstning om centrumbron i Skellefteå kommun.
Valåret år 2014 ställer höga krav på både politikerna och det aktiva medborgarskapet.
Den trend som forskningen pekar på är att de traditionella politiska partierna i Sverige stadigt minskat i betydelse för medborgarna. Partierna har tappat stora delar av sina medlemskårer samtidigt som partilojalitet bland kommunpolitiker ökat.
Vi har blivit mer individualistiska och föredrar i allt högre utsträckning andra former av politiskt deltagande, tillfälliga snarare än varaktiga, individualiserade snarare än kollektiva, sakfrågeorienterade snarare än ideologiska.
Denna trend tyder på att gapet mellan de valda och väljarna växer. Och inte minskar det när Socialdemokraterna i Skellefteå bestämt att det ska vara ett 50-procentigt valdeltagande för att resultatet av folkomröstning angående centrumbron ska räknas.
Partiet har inte stöd för detta krav i kommunallagen eller någon annan lagstiftning.
Historiskt sett finns det många allmänna val med lägre valdeltagande. För att nämna ett exempel EU-valet 2009 där valdeltagandet var 45,5 procent.
Om Skellefteås socialdemokraters beslut om en gräns vid 50 procents valdeltagande skulle vara praxis och som gräns för legitimitet skulle det få konsekvenser på EU-nivå.
Utgår verkligen all makt från folket, när kommunalpolitikerna själva sätter spelreglerna på den demokratiska arenan?
Av demokratiska skäl borde man avråda från 50-procentiga krav. Det strider mot principen om att röstdeltagande och röstning ska vara en rättighet och ingen skyldighet.
I folkomröstningar ska det vara de som lägger sin röst som ska räknas, inte de som väljer att avstå från att rösta.
Lina Barrebo, Skellefteå
Skribenten är aktiv i Intressegruppen Centrumbron.