Andelen av den höjda skatten för pensionärer som kallas ”pensionärsskatten”, är skillnaden mellan skatt på pension och skatt på arbete vid lika inkomst. Pensionärsskatten har funnits sedan 2007.
Denna likformighet var rimlig då pensionens olika delar betraktas som uppskjuten lön. Införandet av det första jobbskatteavdraget, som syftade till att göra det mer lönsamt att arbeta, skapade en situation där likformigheten i skatteuttaget upphörde. Sedan dess har fem jobbskatteavdrag införts. Även skatten för pensionärer har reducerats genom förhöjda grundavdrag.
Rapporter från skattebetalarna som finns ute på nätet visar dels hur stor pensionärsskatten är i dagsläget, dels den sammanlagda extraskatt som har betalats av pensionärer sedan 2007.
Samtliga beräkningar visar att en genomsnittspensionär under 2014 betalar 4 100 kronor mer i skatt än om denne haft motsvarande inkomst från aktivt arbete. Från 2007 uppgår den totala extraskatt som pensionären betalt till 52 000 kronor. För ett pensionärshushåll med genomsnittlig pension uppgår således pensionärsskatten till över 100 000 kronor under perioden 2007–2014.
Dessutom är pensionssystemet konstruerat så att inkomstbortfallet förstärks av en sämre realutveckling. Sedan 2006 har pensionerna minskat med 3,9 procent i reala termer samtidigt som reallönerna ökat med 15,8 procent.
Sammantaget visar detta på att det finns starka principiella skäl för att avskaffa den extra skatt som belastar landets pensionärer. En sådan reform skulle kosta cirka åtta miljarder kronor, men stimulerar samtidigt den inhemska efterfrågan.
Alliansfritt Sverige har myntat: ”Dagens pensionärer var med och byggde detta land, nu låter Anders Borg dem betala skattesänkningarna för lånade pengar.”
Astor Wikström
Skellefteå