Det var en gång en fabrik som tillverkade avgasrör för bilar. ”Avgaser är bra, annars hade det inte varit någon idé med fabriken,” sa ägaren.
Men en dag kom det inga avgaser, ”El är renare” sa en bilägare. Elen bara kommer och kommer, den finns i små stolpar som man sätter ner i jorden. Sedan säger man bara simsalabim också kommer det elström i dem. Ingen vet riktigt hur det går till när strömmen kommer till stolparna, det liksom bara händer. Men alla blir lika överraskade när de sticker in sin lilla kontakt i en stolpe i vildmarken ovanför Arjeplog.
Jo, hela stolpen är full av ström, hur har den kommit hit då? Det måste ha något att göra med den nya fabriken i Skellefteå.
Samtidigt från sin farstubro i Lillsjöbrännliden undrar, Enok Johansson om strömmen har kommit på villovägar mellan de trettio vindkraftverken på Storberget där i söder och de tre mörka gatlyktorna nere vid grusvägen i kurvan. Kan det vara samma ström som har hamnat i en liten liten stolpe, vid en liten väg väster om Arjeplog?
Jo, men så måste det vara för varken stolpen eller strömmen fanns där förut, menar han själv och Enok hade både det ena och det andra inom synhåll från farstubron.
”Det är nog därför det kallas för växelström,” säger Enok till sin fru Britta-Lisa, som värmer diskvattnet på den välsignade vedkaminen.
Under tiden nära Skellefteå, hade en driftig pensionär tänkt starta om tillverkningen av avgasrör för bilar. För det är väldigt efterfrågat, för ibland fanns det ingen ström i stolparna. Men nog är det väldigt fint med bilar utan avgasrör, för de hörs knappt.
Särskilt inte i kön vid stolparna som inte finns.
Gas i Botten