Kommunfullmäktige har i oenighet beslutat att ta bort avgifterna för försenade lån på biblioteken i Skellefteå. I min enfald trodde jag att biblioteken ska värna om sina låntagare. För mig har biblioteken varit ett ställe att låna olika media och att avgifterna gör att alla lån cirkulerar. Jag tycker det ska vara gratis att låna, men om man inte sköter lånetiden är det väl inte orimligt om det kostar en slant.
Köper biblioteken in nya exemplar som ersätter dem som inte blir återlämnade? Hur många böcker kan man ersätta med en liten budget? Mikke Ejrevi skriver att ”jag kan köpa mig fri”, men samvetet då? Utan avgifter är man då verkligen fri – fri från ansvar och solidaritet? Vad säger man till låntagare som inte får sin bok eller till studenterna på campus när kursboken fastnar hos en kurskamrat? ”Nä, tyvärr. Någon behagar inte återställa boken”.
Bibliotekschefen säger vidare att böckerna ska vara i omlopp. Böcker som inte återlämnas hamnar rimligtvis inte i någon omloppsbana. Man ska komma ihåg att bokinköpen görs med pengar som vi alla betalat i skatt till kommunen.
Ju förr dess bättre