Snart ska socialdemokraterna ha kongress. Det pratas om att partistyrelsen har ett underlag för ny politik baserad på en något mer offensiv inriktning, bl a 250 miljarder till totalförsvarets upprustning. Men tyvärr räcker det inte eftersom problemen efter fyrtio års nedrustning av välfärden är så oändligt mycket större. Den offentliga sektorn och hela regioner av vårt land är eftersatt pga brist på fördelningspolitik.
Den långa perioden av social nedrustning har gjort att det är ett enormt behov av utbildade läkare, sjuksköterskor, lärare och fritidspedagoger i detta land. På grund av bristen på omsorg och visioner kring skola och vård vill allt färre utbilda sig inom dessa fält och det kommer att ta lång tid att vända den trenden. Det räcker inte att locka med karriärstegar, det behövs en samhällelig berättelse om vikten av dessa arbeten, att man bidrar, gör en samhällsinsats för att hålla ihop helheten, det som är vi tillsammans.
Vidare har vi ett stort fördelningspolitiskt problem. Majoriteten av befolkningen i Sverige bor i storstäder. Detta ger att storstäderna har bättre skatteunderlag än landsbygdens kommuner. Även om folk har sommarstugor eller släkt i mindre orter och konsumerar en hel del där väger inte detta upp för att skola och kommunal service ska finnas kvar, Det behövs en skattereform som jämnar ut förhållandena. Det behövs att en större del av avkastningen på vattenkraft och annan energi stannar kvar där den tas.
Socialdemokratin har sin del i denna utveckling. I akt av förbättrade levnadsförhållanden har den privata konsumtionen blivit ledstjärnan, beviset på att man fått det bättre. Engagemang tillsammans med andra människor har fallit ur modet.
Så socialdemokrater. Det är så lätt att hamna i den populistiska fällan, härma andra eller tro att marknaden ska lösa problemet. Det som behövs är planering, långsiktig planering för att lösa de här problemen så att vi har det samhälle vi vill ha om tjugo, trettio år. Uthålligt, målmedvetet arbete med ett tydligt mål.
För detta krävs en samhällsvision, en berättelse om ett sammanhållande kitt, en berättelse om varför vi ska bygga ett samhälle baserat på frihet, jämlikhet och ömsesidig gemenskap. Vad vi vinner på att ta hand om varandra. Vad vi vinner på mer socialism.