Det har du helt rÀtt i. DÄ banken ursprungligen beviljade ditt lÄn skedde det med en sÄ kallad bokföringspost. Pengarna skapades frÄn tomma intet och placerades pÄ ditt konto. Banken har inte i sin tur lÄnat in nÄgra pengar för ditt lÄn. De kostnader som banken har Àr för löner, hyror, med mera och kan berÀknas inte överstiga 2 procent. (Det Àr den rÀnta banken tar nÀr den lÄnar ut till sina anstÀllda och kan ses som en sjÀlvkostnadsnivÄ).
NÀr Riksbanken höjer reporÀntan Àr det en signal till bankerna att de ska göra likadant och se till att lÄntagarna drabbas pÄ det sÀtt som Riksbanken vill. Banken som lÄnat ut pengar till dig har inga ökade kostnader för ditt lÄn. De var som sagt taget frÄn tomma intet.
Bankernas prognos Ă€r att deras vinster i Ă„r blir 200 miljarder. För vissa banker en fördubbling. Summa motsvarar 20 000 per medborgare i Sverige eller dubbelt sĂ„ mycket per skattskyldig. Deras prat om rĂ€ntenetto â skillnaden mellan inlĂ„ningsrĂ€nta och utlĂ„ningsrĂ€nta Ă€r bondfĂ„ngeri. Det lĂ„ter trovĂ€rdigt för gemene man, men har inget att göra med bankens verklighet. RĂ€ntenetto Ă€r retorik. Pengar som tas frĂ„n tomma intet har ingen kostnadsökning.
1â2 procent av penningmĂ€ngden i Sverige skapas av Riksbanken. Resterande mĂ€ngd skapas av bankerna i samband med att lĂ„n och krediter beviljas. InlĂ„ningen till bankerna Ă€r en rĂ€nnil i förhĂ„llande till utlĂ„ningen. SĂ„ banken hanterar inte nĂ„gon skillnad dĂ€remellan.
Banker kan i samband med rÀntehöjningen pÄ ditt lÄn ocksÄ höja inlÄningsrÀntan pÄ sparade medel. Saken Àr den att de pengar som de dÄ fÄr in frÄn spararna kan de skicka till Riksbanken och fÄ rÀnta pÄ. Det blir reporÀntan minus 0,1 procentenheter. Av de pengar som de fÄr in frÄn Riksbanken kan de ge dig en del av och ÀndÄ gÄ med plus. Det stÀrker bankens retorik om rÀntenetto.
Svindleriet stöds av alla banker förutom av Jak-banken. Deras rÀntor svarar enbart mot bankens kostnader för löner, hyror, med mera. Nu Àr deras verksamhet mycket blygsam jÀmfört med de vanliga bankerna och deras kostnadslÀge högre varför kostnadslÀget Àr cirka dubbelt sÄ högs som de vanliga bankernas.
Kom ihĂ„g att Riksbanken styrs inte av regering och riksdag. Riksbanken gör som det behagar bankirerna och den finansiella marknaden. I samband med covid-krisen avsatte Riksbanken 1 400 miljarder (som skapades frĂ„n tomma intet med en bokföringspost) och anvĂ€ndes för att skapa âlikviditet pĂ„ den finansiella marknadenâ. Cirka hĂ€lften av det som avsattes kom till anvĂ€ndning. Med olika knep placerades medel pĂ„ de redan rikas konton sĂ„ att de kunde köpa fastigheter, aktier, obligationer, med mera och driva upp vĂ€rdet pĂ„ dessa genom att efterfrĂ„gan ökades. Nu Ă€r âvĂ€rdeökningarâ pĂ„ fastigheter, aktier, inte inrĂ€knat i mĂ„ttet pĂ„ inflation. Men det Ă€r naturligtvis inflationsdrivande att skapa 700 miljarder utan att reella vĂ€rden ökar. Riksbankens âlikviditetsökning pĂ„ den finansiella marknadenâ skapade 14 nya miljardĂ€rer per mĂ„nad.
Pengarna frÄn finanssektorn rinner till en del sÄ smÄningom över till den reella ekonomin och tillsammans med ökade importpriser pÄ grund av sanktionerna mot Ryssland har priserna pÄ de varor som ingÄr i mÄttet pÄ inflation ökat.
Det Àr Riksbanken som skapat den inflation som inte Àr knuten till prisökningar pÄ importvaror. Att öka rÀntor skapar naturligtvis ökade priser pÄ redan befintliga varor och Àr inflationsdrivande.