Inför valet den 11 september har vi gjort en partienkÀt med fem frÄgor som hör till den gröna omstÀllningen i norr.
â De hĂ€r frĂ„gorna kommer bara att bli Ă€nnu större och viktigare för partierna, sĂ€ger Söderberg, som Ă€r universitetslektor i statsvetenskap vid LuleĂ„ tekniska universitet.
Planerna pÄ nya industrietableringar och omstÀllningen mot ett fossilfritt samhÀlle innebÀr bÄde möjligheter och utmaningar. Inför valet har vi pejlat lÀget hos riksdagspartierna i fem brÀnnheta frÄgor.
Första frÄgan handlar om det riktade statliga omstÀllningsstöd som bland andra Bodens kommun krÀvt. SmÄ kommuner som likt Boden och SkellefteÄ fÄr stora industrietableringar som krÀver inflyttning, och dessutom ska ske i högt tempo, drabbas Àven av enorma utmaningar kopplat till bostÀder, skolor och annan infrastruktur.
DÀr Àr V och MP mest positiva till ett stöd, S har dörren öppen medan övriga partier sÀger nej och lanserar andra lösningar, exempelvis statliga kreditgarantier. Charlotta Söderberg Àr inte överraskad av svaren.
â Partierna följer sina ideologiska utgĂ„ngspunkter. De pĂ„ högerkanten vill att marknadskrafterna ska styra medan övriga gĂ€rna ser att staten tar en större roll.
Charlotta Söderberg, universitetslektor i statsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet.
Notabelt Àr att Socialdemokraterna i Norrbotten, som lanserat ett förslag pÄ stöd under namnet kommunklivet, Ànnu inte fÄtt nÄgot gehör pÄ riksnivÄ.
â Det Ă€r inte ovanligt att partiet pĂ„ nationell nivĂ„ har en annan Ă„sikt. Olika distrikt Ă€r olika tunga. Med det sagt kan det mycket vĂ€l pĂ„gĂ„ diskussioner i kulisserna.
NÀsta frÄga: partiernas instÀllning till det kommunala vetot mot etablering av vindkraft och om/vilken slags ersÀttning de vill ge vindkraftskommuner. Partierna pÄ högerkanten vill inte flytta fram vetot i processen, som regeringen föreslagit. Att ett stöd behövs Àr alla partier eniga om, men formen varierar.
Kraftledningar och stillastÄende vindsnurror. Höga elpriser Àr en verklighet i södra Sverige. Framtidens elförsörjning pÄverkas i högsta grad av nyindustrialiseringen i norra Sverige.
Investeringsbonus (V), ersÀttning kopplad till fastighetsskatten (C) och bygdemedel (SD) Àr exempel pÄ förslag.
â Alla talar om vindkraftens betydelse i framtiden men flaskhalsen har varit kommunernas och medborgarnas motvilja till etableringar. DĂ€rför Ă€r det inte överraskande att alla partier vill se nĂ„gon form av ersĂ€ttning. Till detta kommer ett högre tempo i tillstĂ„ndsprocesserna, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller vindkraft och kraftledningar. Det hĂ€r kommer diskuteras mycket framöver. Den gröna omstĂ€llningen sker pĂ„ nationell nivĂ„ men i slutĂ€ndan kommer mĂ„nga praktiska beslut att tas pĂ„ kommunal nivĂ„, sĂ€ger Charlotta Söderberg.
Tredje frÄgan gÀller vilka infrastruktursatsningar som partierna vill prioritera, bland annat kopplat till de proppar pÄ Malmbanan som LKAB varnar för. Alla partier vill se satsningar pÄ godstrafiken. Mest omfattande satsningar pÄ jÀrnvÀgen vill V göra. L, M och SD Àr överens om att spola satsningen pÄ höghastighetstÄg i södra Sverige till förmÄn för andra projekt.
BegrÀnsad kapacitet pÄ Malmbanan riskerar att pÄverka rÄvarutransporter.
â Infrastruktursatsningar Ă€r dyra och komplexa frĂ„gor, och sĂ€tter fingret pĂ„ att vi befinner oss lite i periferin. Ăven för viktiga frĂ„gor kan det vara svĂ„rt att fĂ„ gehör gentemot mer tĂ€tbefolkade regioner.
NÀsta frÄga gÀller bostadsbyggande och det investeringsstöd som försvann nÀr riksdagen antog budgeten frÄn M och KD. Högerpartierna Àr eniga om att stödet inte ska Äterinföras, utan föreslÄr andra ÄtgÀrder för att stimulera byggandet medan S, V och MP vill ha stödet tillbaka.
â Ăven hĂ€r fördelar sig partierna efter sin ideologiska inriktning, sĂ€ger Söderberg.
Sista frÄgan gÀller hur partierna vill lösa framtidens energiproduktion. Sveriges förbrukning spÄs fördubblas. En tydlig skiljelinje gÄr mellan vÀnster och höger dÀr L, KD, M och SD Àr tydliga med att kÀrnkraften ska fÄ en stark roll medan V och MP Àr inriktade pÄ frÀmst havsbaserad vindkraft.
â KĂ€rnkraftsfrĂ„gan har lĂ€nge varit kontroversiell, av mĂ„nga ansedd som en riskabel energikĂ€lla med oöverskĂ„dliga konsekvenser vid en olycka. Det som skett pĂ„ senare tid Ă€r att klimatfrĂ„gan fĂ„tt ett större fokus. Fler aktörer har fĂ„tt upp ögonen för att kĂ€rnkraften kan vara den snabbaste vĂ€gen till att reducera koldioxidutslĂ€pp och samtidigt sĂ€kra elförsörjningen.
FrÄgan har fÄtt ytterligare uppsving i den hÄrda kritik som finns i Tyskland, dÀr man stÀngt reaktorer, och i höga elpriser i södra Sverige, uppger Charlotta Söderberg.
â Hur sĂ€krar man elförsörjningen och en rimlig elrĂ€kning samtidigt som man tar hĂ€nsyn till klimatet? Det hĂ€r Ă€r en nyckelfrĂ„ga i valet.
Fotnot: EnkÀten kommer att redovisas i sin helhet pÄ Framtidsfabrikens sajt.