På förmiddagen, onsdagen den 8 november, somnade Verner Boman in på Solbacka äldreboende, 93 år gammal.
Verner växte upp och bodde större delen av livet på Lidbränna. Hans mor Kristina dog tidigt, men hans far Emil och de fem syskonen tog väl hand om honom. Efter sju år i folkskolan blev det arbete hemma i jordbruket, i skogen, som "lyslenjebyggare", i gruvan, som järnverksarbetare, som rörmokare med egen firma och till sist gruvarbetare igen.
Verner träffade Elna från Åmliden, de gifte sig och övertog gården på Lidbränna år 1953. Där fick de två barn och drev ett aktivt jordbruk i 25 år.
Verner var en verklig jägare. Redan som 12-åring fick han gå ut i skogen med hagelbössan. Verner jagade väldigt mycket hare i sina dagar och hade egna stövare i över 60 år, fram till 91 års ålder. Verner var också engagerad jaktprovsdomare. Han jagade även älg och åkte till Småland för att jaga rådjur. Han ville föra jaktintresset vidare till senare generationer, så han tog gärna med ungdomar på sina jaktturer.
Verner var en intresserad fiskare. Han ägnade också mycket tid åt sport. Han spelade fotboll i Åmliden som ung och engagerade sig aktivt i sina barns idrottsaktiviteter. Under Norsjös storhetstid som fotbollsklubb missade han sällan en match.
Verner var en snäll och hjälpsam man. Han tog väl hand om familjen och han stöttade också andra medmänniskor när det var möjligt. Han tyckte mycket om barn. Han hade en stark livskraft och ville klara sig själv i det längsta. Verner och Elna fick bo lyckliga tillsammans på Lidbränna fram till i januari 2017 då de flyttade till Solbacka där Verner också trivdes mycket bra, även om hans sista ord i livet till Elna blev "nö fara vä ham".
Familjen