Ont om vävkurser. Därför har Majlis Holmkvist kommit hit, ända från Sunnanå. Foto: Jeanette Lövgren.
Det bildasdubbelsidiga fyrkanter när Britt-Marie jobbar med tramporna. Som små påsar. I dem stoppar hon in en liten bit tillklippt vadd och sedan väver hon vidare.
Är det obegripligt? Jamen då ska du ta en sväng till vävstugan, som av någon outgrundlig anledning kallas för Kulhålet, och titta på vad "vävkonsulten" Gudrun Sandlén och de sju kursdeltagarna har för sig på tisdagskvällarna. Kanske blir även du inspirerad att sätta dig ner och bläddra i en vävbok med tryckår 1964.
– Man ser att boken är gammal för stilen är så liten, säger Eva Larsson som letar efter ett bra mönster till en trasmatta, helst i tuskaft.
Två påstår sigvara nybörjare, trots att de har hållit på ett tag. En av dem är riktigt långväga ifrån. Majlis Holmkvist har kommit körande ända från Sunnanå bara för att få lära sig hur man gör.
– Det finns inga vävkurser längre, suckar Majlis som undersökt den saken.
Fast i Kulhålet är det faktiskt kurs. Det är därför hon kan sitta här och knåpa med sin trasduk som ska ligga på bordet i den inglasade verandan i stugan. Trasorna består av sönderklippta påslakan.
Det är förrestendet man ska satsa på. Gamla slitna, urtvättade, supermjuka påslakan av äkta bomull är bästa vävmaterialet.
Är det så att man vill väva disktrasor istället, då är det garn som gäller. Är det för tjockt delas garnet. Fråga Gudrun, hon vet hur man gör. Det säger alla de andra som kan mer eller mindre själva. Säkert mer, för när det är dags att förskeda och dra på, då ser det väldigt proffsigt ut.
Medan kaminen fortsätter att hålla värmen uppe och byns karlar kollar på hockey i byagården så visar Gudrun upp sin matta som ska delta i en utställning. Gul och grön och härligt vårig med en löftesrik titel därtill.
– Jag kallar den tussilago.
Man ser att boken är gammal för stilen är så liten.
Färdigvadderad. Britt-Marie Forsell trampar på så att stolsdynorna ska bli klara till sommarens uteliv. Foto: Jeanette Lövgren.
Mysigt. Man måste inte väva. Sy, sticka, virka eller bara prata bort en stund går precis lika bra. Foto: Jeanette Lövgren.
Flyttad. Gudrun Sandlén eldar i kaminen som tidigare värmde upp skolan, numera byagård. Foto: Jeanette Lövgren.
Dubbelt upp. Bara två kan förskeda så. Margit Lindgren och Britt-Marie Forsell (närmast kameran) hjälps åt med varpen. Foto: Jeanette Lövgren.