Ulla Eriksson avled den 22 september i en ålder av 87 år. Närmast sörjande är döttrarna Annika och Maria med familjer.
Mamma Ulla, dotter till Mandor och Andrea Lundmark, växte upp i Ostvik och var det äldsta barnet i en syskonskara på tre. När Ulla var elva år dog hennes mamma och Ulla blev tidigt ansvarig för att sköta hemmets alla hushållssysslor.
I början av 20-årsåldern fick Ulla anställning som sjukvårdsbiträde på Skellefteå lasarett. Det var ett arbete hon trivdes med och som hon fortsatte med fram tills giftermålet med Karl-Johan Eriksson och de båda döttrarnas födelse snart därefter.
Mamma Ulla och pappa K-J hade tillsammans en traktorentreprenad. Mamma tog bland annat hand om enklare bokföring och fakturering.
Det som absolut bör nämnas om mamma var hennes sinne för estetik och att hon fann en stor glädje i sitt eget skapande. Skaparglädjen fann sitt uttryck i såväl klädsömnad, akvarellmålning, broderi, keramik som hemmet och trädgården. Att få vara delaktig tillsammans med en arkitekt för att skapa den villa som familjen flyttade in i, i början av 60-talet, tyckte mamma var en stor glädje.
Något som var mycket speciellt med mamma var hennes förmåga att bli vän med skogens vilda småfåglar. Vi minns både gulsparven, bofinken, sädesärlan och gråsparven som blev tama och hämtade mat ur mammas hand.
Stod altandörren öppen hände det ofta att det satt en liten fågel på tröskeln och väntade på att mamma skulle komma med en bit bröd.
De sista tio åren av livet blev mamma handikappad efter en serie av frakturer och blev beroende av hjälp för att klara det dagliga livet. Trots den stora förändring av livet som handikappet innebar så höll mamma modet uppe och fann sig i de nya livsvillkoren.
Vi döttrar, barnbarn och barnbarnsbarn var en stor stolthet och glädje för henne, vilket vi alla kände.
Vi saknar henne mycket.
Döttrarna Annika och Maria