Vår pappa, Torsten Andersson, Gärdsmark/Skellefteå, har lämnat oss.
Pappa föddes en kall februaridag 1931 i Gärdsmark som nummer sju i en syskonskara på åtta. Han blev sin hemby trogen hela sitt liv, även om han de sista tio åren inte bodde där.
Hemgården och hemmanet tog han över då hans far gick bort. Pappa såg alltid en stolthet i att var hemmansägare och han lämnade ogärna sina tallar och ängar. Pappa var en äkta hästvän, speciellt kände han för den nordsvenska arbetshästen. Han har själv ägt några i sina dar och sett dem som goda arbetskamrater i skogen, vilket han ofta berättade episoder om.
2009 flyttade mamma och pappa till Nyckelgatan för att få ett lite bekvämare boende, då mammas hälsa hade blivit sämre. Fast i sitt sinne och hjärta kände pappa sig fortsatt som en Gärdsmarkare.
Pappa var en man som vi alla kunde lita på och luta oss emot, han ställde alltid upp om vi behövde en hjälpande hand. Dock drabbades han av en stroke 2011, vilket gjorde att han fick problem med balans och rörelse så han kunde inte vara lika aktiv längre.
Pappa och mamma träffades i början av 1950-talet och gifte sig 1953. Sedan kom vi tre barn -1954, 1956 och 1965. Familjen drabbades av en stor sorg då äldste sonen avled 1993, men trots detta så kämpade våra föräldrar vidare och lät inte sorgen ta över livet.
2012 blev pappa änkeman och saknaden efter vår mamma blev stor.
Vi döttrar hade förmånen att ha vår pappa länge. Han var en älskad pappa, farfar, morfar och gammelmorfar/farfar. Hans tal blev sämre, men hans minne var glasklart, man kunde se att han uppskattade besök av barn, barnbarn och barnbarnsbarn in i det sista. Men nu har han fått somna in efter en kort tids sjukdom. Vi är tacksamma för den goda omvårdnad han fick på Höjdens äldreboende där han bodde det sista halvåret.
Karin och Eva