Den 20 februari somnade Tora lugnt och stilla in. Tora var född den 5 mars 1921, äldsta barnet av fem och dotter till Magda och Elias Johansson. Tora växte upp i Hälleström och Fällfors, en bygd som låg henne varmt om hjärtat hela livet och som hon besökte någon gång då och då, så länge hon orkade.
Efter folkskola och konfirmation började Tora arbeta som hembiträde och barnflicka bland annat i Drängsmark och Luleå. En tid arbetade hon också på ålderdomshemmet i Bureå.
1945 anställde Uno Lindholm henne som hushållerska till sig själv och ett antal arbetare under tiden som Uno byggde en verkstad i Fällfors. Sommaren 1946 gifte sig Tora och Uno och 1949 föddes jag, deras enda barn.
De första åren bodde familjen i Kåge, sedan blev det flytt till Skellefteå. Äktenskapet höll inte, de separerade 1959. Då flyttade Tora tillsammans med mig till Norrbölegatan, där hon bodde framtill flytten till Äldreboendet Höjden för cirka två år sedan.
I samband med separationen började Tora arbeta som vårdbiträde vid Skellefteå lasarett. Där arbetade hon på olika avdelningar ända fram till pensionen,
Tora har alltid varit angelägen att ta hand om och vårda andra. Hennes omtanke både om mig och min familj och andra nära och kära har alltid varit stor. Barnbarn och barnbarnsbarn var en stor glädje för henne. Att bli mormorsmor hade hon inte trott att hon skulle få uppleva, men det blev sex stycken.
Tora var en mycket händig kvinna. Åtskilliga vackra stickade mössor, koftor och tröjor har producerats till både barnbarn och barnbarnsbarn. Hon vävde också mycket under en tid. Ett annat stort intresse var blommor.
Tora fick ett långt liv. Blandat med både glädje och sorg. Hon kommer att vara saknad av många.
Birgitta