Vår käre "morbror Sune" har lämnat oss.
Sune föddes i Stockholm 1917, där han tillbringade sina barn- och ungdomsår. Han bosatte sig i Tärnaby 1949 där han, ett år senare, gifte sig med vår moster, Lilly Näslund. Sune startade en elfirma i Tärnaby som han drev fram till sin pensionering. Han var under många år kyrkvaktmästare i huset där han och Lilly bodde.
Sune blev änkeman 1993. Han blev Tärnaby trogen till 2013 då han flyttade till Arvidsjaur, till stor glädje för oss, då vi fick förmånen att ha honom nära.
Vår käre morbror hade ett fullkomligt lysande intellekt. Han höll sig ajour med händelser i stort och smått. På biblioteket var han en ofta sedd besökare då han läste mycket, både skönlitteratur och faktaböcker.
Idrotten var en stor del av hans liv. Fotboll (Hammarby var laget i hans hjärta), bandy och hockey följde han noga. Naturligtvis höll han sig även uppdaterad om TIK Fjällvindens framgångar.
Sune hade lätt att ta kontakt med människor och skaffade sig på så sätt många vänner. Han kunde inte nog berömma personalen på Ringelsta där han bodde sista tiden.
Vi är många som saknar honom, han har lämnat ett stort tomrum efter sig.
Ellenor och Kikki
* * *
Sune Sandberg avled den 11 juli, 98 år gammal. Sune efterlämnar släkt och många vänner.
Sune föddes 29 juli 1917. Han var tidigare bosatt i Tärna, dit han kom i juni 1949, och han var där, under min fars tjänstgöring, en känd profil och mycket uppskattad vän och kyrkvärd. Vi blev också goda vänner och, av olika anledningar, från och med september 1998, även brevvänner.
Sune var en mycket verbalt begåvad person och hans korrespondens med släkt och vänner var under åren omfattande.
Sune var en man som levde i nuet och i tiden, alltid väl insatt i de frågor som var aktuella i debatten, men samtidigt finns också i breven många intressanta återblickar på tider som gått. Dock återkommer som en röd tråd i breven oviljan att
”kritisera och döma hur och vad folk gjorde i gångna tider. Helt ogörligt att kunna veta hur just deras speciella förutsättningar såg ut”. Ja, det mesta ventilerades i Sunes brev som alltid var spännande läsning. Han var en mycket mångsidig, allmänbildad och beläst man och räddes inte ens Mo Yans tegelsten ”Ximen Nao och hans 7 liv”. Under hösten/vintern återkom han till Fogelströms Stockholmsromaner med den miljöer han mindes sedan han bott där på 20-talet. Upptäckte senast i februari Kerstin Ekman och ”sträckläste” hennes ”Guds barmhärtighet del 1 och 2” med största behållning.
Våren 2009 ”slog han till” och köpte sin första dator. Det gick ju inte längre att ens köpa färgband till ”Remingtons och Haldor”. I mars 2014 konstaterar han att ”Vi har absolut hamnat i cybersystemvärlden”, installerar e-mail och ”förväntar sig svar via Rymden”.
Sune älskade sitt Tärna och alla naturupplevelser han hade där, men fann sig sedan också väl tillrätta i Arvidsjaur, där han vid besök i september -98 säger sig ha haft ”flera uppfriskande simturer per dag i Tvättjärn”, då alltså 81 år gammal. Han var sedan tidig ungdom en aktiv och hängiven simmare.
Sin positiva livssyn behöll han ända in i slutet. Visst kom de, krämporna, men genast fanns det trevligare saker att skriva om. Han stortrivdes på sitt äldreboende Ringelsta och hade inte ord nog för hur fantastisk personalen var där. Dessutom alltid tacksam för hjälp från släktingar för att handla eller besöka favoritstället biblioteket.
En vän och i många stycken unik medmänniska har gått ur tiden, sörjd och saknad.
Karin Zakrisson