Sten Heijer, Luleå, avled den 24 september efter en tids ohälsa.
Han föddes i Skellefteå 1925, där han även tog studenten 1945, men var uppvuxen i Arvidsjaur. Hans närmaste är barnen Birgitta, Björn och Mikael samt barnbarn.
Sten Heijers far blev 1930 utnämnd till revirförvaltare med tjänstgöring i Arvidsjaur. Eftersom fadern var en handlingskraftig man och det fanns fyra barn i familjen verkade han för bättre utbildningsförhållanden på orten. Efter stora svårigheter lyckades en arbetsgrupp få till stånd en fyraårig högre folkskola som så småningom utvecklades till en kommunal folkskola med examensrättighet för realexamen. Sonen Sten kunde sedan avlägga realexamen där 1942 och då få inträde på läroverket i Skellefteå.
Efter rekrytutbildning vid A 2 i Göteborg och därefter kadettskola vid A 4 i Östersund blev Sten reservofficer vid A 5 i Boden, ett hästanspänt lätt fältartilleriförband. Sedan A 5 lagts ned överfördes han till A 8 och blev sedermera kapten i regementets reserv.
Han påbörjade utbildning till lantmätare vid KTH i Stockholm och avlade 1951 civilingenjörsexamen. Efter tjänstgöring som förrättningslantmätare i Ljusdal, Göteborg och Västervik var han verksam vid bland annat lagaskiftesorganisationen i Kiruna innan han blev chef för lantmäteriets specialenhet för jord- och skogsbruksrationalisering, stationerad i Luleå. Där tjänstgjorde han innan han fick tjänsten som distriktslantmätare i Skellefteå.
Sten hade under skoltiden träffat sin blivande hustru Ingrid som tog studenten 1945, året efter honom.
Efter tjänstgöring i Skellefteå i tio år fick han tjänsten som fastighetsråd vid Luleå tingsrätt. Han och Ingrid flyttade då dit; barnen var då samtliga utflugna. Det var då som Sten och jag, sedermera även Ingrid och min hustru, lärde känna varandra.
Sten var en mycket vänsäll och fin person, lyhörd och med intresse inom skilda områden. Han var en god körsångare (bas) och verksam under flera år i Luleå Kammarkör, även som ordförande. Han var rotarian sedan 1965 och blev såväl klubbpresident som distriktsguvernör. Han ledde därvid inte endast resor med ungdomsteam utan medverkade även vid studieresor, bland annat till Moskva, Leningrad, Murmansk samt till Kina.
Andra angelägna uppgifter för Sten var som distriktsordförande inom Rädda Barnen i fem år samt distriktsordförande inom Svenska Livräddningssällskapet i början av 1990-talet. För den sistnämnda insatsen tilldelades han den så kallade Ivan Backlundmedaljen.
Sten var genom åren intresserad av sport och motion, inte minst skidåkning. Han var varm försvarsvän och en aktiv kamrat i Reservofficerssällskapet i Norrbotten (ROSIN), en organisation som låg honom varmt om hjärtat
Sten var även frimurarbroder och sångare i Luleålogernas frimurarkör.
Stens hustru avled 2005 och hans egen hälsa blev de senaste åren allt svagare.
Det är mycket vemodigt, men kanske inte alltför sorgligt att han nu har fått gå vidare. Vi lyser frid över hans minne.
Hans Brusewitz
f d lagman Luleå tingsrätt
fd kapten i reserven