Det kan faktiskt de flesta tänka sig att göra. Har så gjort i 43 år, ända sedan 1974 då Halvard Lindgren gav sig ut på sin allra första säljrunda någonsin. Att köpa in sig i Skellefteå Parasportföreningsadventskalenderlotteri har blivit en inför-julen-tradition för många och just därför är det åtskilliga som undrar vart han har tagit vägen nuförtiden. Varför kommer inte den där Halvard som han brukar?
Saken är den att Halvards aktionsradie har krympt på senare år. Förr såg han verkligen dåligt, men nu ser han ännu sämre.
– Förr sålde jag tvåtusen kalendrar om året, nu säljer jag tusen. Förr gick jag så långt och fort att jag tappade fem kilo inför varje jul. Nu går jag inte ner någonting alls, för nu går jag mycket långsammare och kortare sträckor.
Mörkertid
Halvard förlägger alltid sina försäljningsrundor till kvällstid, för då ser han skenet från alla lampor och kan orientera efter dem. Dagtid är den synliga världen bara som en tjock dimma och då håller han sig helst i stillhet.
Mörkret är bäst. Bäst är också de hyreshus som ännu inte har installerat kodlås. En av anledningarna till att han inte kränger kalendrar i centrala stan är just detta faktum.
– Det går inte att komma in överallt längre. Ibland missar jag några hus också. Jag ser dem inte.
Förstärkning
Pengarna som dras in på försäljningen går till parasportföreningens verksamhet. Om alla som är engagerade i försäljningen (förutom Halvard) säljer samtliga kalendrar, 2000 stycken, så blir det ett rejält överskott att stoppa i kassakistan, någonstans mellan 40 000 och 50 000 kronor.
Halvard säljer inte bara adventskalendrar. Han är engagerad i föreningens verksamhet också.
– Varje lördagsmorgon simmar vi i Eddahallen. Förr åkte jag skidor och deltog i de första handikapp-OS som anordnades. På första OS:et var jag reserv, på det andra kom jag sjua.
Förr gick jag så långt och fort att jag tappade fem kilo inför varje jul.