Onsdagen den 14 oktober somnade Saida Falkman stilla in på äldreboendet i Burträsk där hon vistats ett tag på grund av sjukdom.
Saida föddes den 15 november 1931 som nummer två i syskonskaran efter den äldre systern Birgit. Några år senare föddes lillasyster Evy.
De växte upp på en liten bondgård i Bursiljum med pappa Helmer och mamma Sanny. Tyvärr gick mamma Sanny bort tidigt när Saida var i tonåren.
Efter att Saida gått ut folkskolan i Bursiljum hade hon planer på att utbilda sig till folkskollärare i Lycksele, men avbröt sina studier på grund av en olyckshändelse. Hon återupptog inte studierna utan gick istället en kurs på handelsskolan och fick därefter plats på Häradsskrivarkontoret i Burträsk. Där trivdes hon mycket bra och kunde åka och hälsa på hemma i Bursiljum på helgerna.
I Bursiljum bodde också Tore som hon kände sedan skoltiden. Saida och Tore fattade tycke för varandra och när Tore flyttade till Umeå för att utbilda sig till lärare följde Saida så småningom med. Hon fick då plats på Häradsskrivarkontoret i Umeå och stannade där ett år.
1955 gifte sig de sig i Frösö kyrka i Östersund.
Efter Tores avslutade studier återvände de till Burträsk där de snart födde sin son Per och två år senare kom dottern Ulrika. 1959 bar det av mot Knaften och Vänjaurbäck, där de bodde fram till början av 60-talet. Då bosatte sig Tore och Saida med barnen i Skelleftehamn. Där blev de kvar större delen av sitt yrkesliv. Saida arbetade en kort tid i Skelleftehamn som kontorist, men började sedan på Skattekontoret i Skellefteå där hon blev kvar till dess att hon gick i pension.
Under åren i Skelleftehamn föddes yngsta sonen Urban och familjen byggde då ett eget hus på Dungatan.
Banden till Bursiljum släppte dock Saida aldrig. I början åkte hon och familjen hem varannan helg för att hjälpa pappan och farbrodern Gustav med olika göromål. Ganska snart fick Tore och Saida möjlighet att renovera en gammal brödbod som de använde som sommarstuga. Där tillbringade de semestrar och helger tillsammans med familj och släkt.
Efter pensioneringen, i mitten av 90-talet, sålde Saida och Tore huset på Dungatan och bosatte sig i Burträsk.
Vi minns vår maka och mamma med värme och kärlek. Hon var en fantastisk maka och mamma som alltid satte familjen främst. Hon älskade att laga mat och var glad när hela familjen kunde samlas för middagar på somrarna och helger. Ett annat stort intresse var trädgård, blommor och handarbeten. Hon stickade och broderade många fina saker och tillbringade också en hel del tid bakom vävstolen. Andra intressen som hon delade med Tore var fiske, bärplockning och att vara i naturen.
En kärleksfull maka och mor har lämnat oss, men minnet av henne kommer alltid att finnas kvar i våra hjärtan.
Tore och barnen Per, Ulrika och Urban