Som tidigare meddelats har Roland Tjernström, Skellefteå, avlidit, 93 år gammal.
Första mötet jag hade med honom var i slutet av 1960-talet. Det inträffade efter Falkträskvägen, sydöst om den så kallade Falkträskstugan och i svackan innan man svänger av till Flocktjärn. För övrigt just där skidspåren korsade vägen vid skid-SM 1946. Jag kom springande från Skellefteå och han var på väg dit. Vad jag direkt noterade var hur vältränad han verkade vara, hur lätt han löpte och det var nästan som om han inte rörde vid vägen som vi båda sprang på.
En tid senare träffade jag på honom igen men då sprang vi åt samma håll. Sedan träffades vi ett antal gånger alltid springandes i samband med att jag var i Skellefteå och hälsade på min familj och släkt.
I början av 1970-talet hade Roland tränat upp sig ytterligare så att han vann både första- och andra upplagan av Lidingöloppets 50-årsklass över 16 kilometer.
Tredje året fick Roland knappt vika sig för en annan två år yngre legend, Svante Höglund från Dorotea, och bland annat på grund av ett fall strax innan mål. Två år senare fick dock Roland revansch på Svante Höglund i samband med det så kallade NV-loppet i Skellefteå – också över 16 kilometer.
Kjell-Göran Marklund, friidrotts nestor, berättade för mig nyligen att han hade närvarat vid Rolands begravning och fick där tillfälle att framföra till de församlade det ljusa minnet alla löparvänner har av Roland, vilket jag också helt och fullt instämmer med.
Peter Fredriksson, Skellefteå IF