Lördagen den 8 september förlorade vi vår älskade make och pappa Peter Karlsson efter att han till slut förlorade den stora kampen mot den hemska sjukdom som härjat med honom under många år. Han lämnade oss alldeles för tidigt med enorm sorg och saknad.
Peter växte upp i Gamla Falmark tillsammans med pappa Rolf, mamma Ruth, storebror Roger och även sin tvillingbror och tillika livslånga bästa vän Krister. Det var också tillsammans med honom som Peter delade sitt stora intresse för bilar, motorer och på senare tid även mopeder och motorcyklar; så kort sagt allt som brummade. De som kände Peter vet vad han åstadkom inom det området och mer än så ville han inte att detta ämne skulle nämnas.
Efter avslutad verkstadsutbildning med inriktning på plåt och svets på gymnasiet fick Peter jobb på Ursvikens Maskin, men fortsatte ganska snart vidare till Nymek i Mjödvattnet. Där var Peter kvar tills det var dags för lumpen i Boden. Kort efter den tiden avslutade Peter sin anställning på Nymek och började som lärling på Skellefteå Rostfria år 1989. Peter blev kvar där i hela sitt fortsatta yrkesliv och han var väldigt omtyckt och uppskattad som kollega och yrkesman. Peter gillade inte att sitta still utan han var alltid den som fixade och donade och var aldrig sen med att ställa upp och hjälpa andra. Han var också omtalad för att utföra sina jobb med bravur och stor noggrannhet och detta ledde också så småningom till att han år 2015 också blev delägare i firman. Men i samband med detta började också problemen med Peters första del av sjukdomen att göra sig bemärkt. Den första svängen kunde han återhämta sig ifrån och kom också tillbaka till jobbet rätt snart. Men det blev en stor sorg för Peter att han med tiden inte kunde fortsätta utföra sina åtaganden på firman på det sätt som han ville.
Peter och hans blivande fru, Ulrica Grääs, fick upp ögonen för varandra redan under gymnasietiden, men det var först år 1993 som de blev ett par och de bosatte sig på Getberget/Morön. År 1997 berikades de med sonen Mattias och år 2000 föddes även dottern Maja. Barnen blev det absolut viktigaste i Peters liv. Han hyste en enorm stolthet och glädje över att få följa dem i deras intressen och liv och under en tid var Peter också väldigt engagerad som materialare för sonens hockeylag.
På senare tid blev det också ett stort intresse att fixa och renovera den sommarstuga som Peter och Ulrica övertog efter Ulricas föräldrar. Den blev deras andningshål och därifrån utgick de på många turer med bil runt om i omgivningarna, då de kombinerade Peters intresse för att köra runt på allehanda skogsvägar och upptäcka nya platser, samtidigt som Ulrica fotade.
Peter var en varm och omtänksam person som ville alla väl och han lämnar ett stort tomrum efter sig. Sorgen och saknaden är enorm, men större är minnet av en kärleksfull make och pappa som alltid lever kvar i våra hjärtan.
Ulrica och barnen