Mitt i livet med alla projekt och framtidsplaner händer det mest oväntade och overkliga. Vår dotter Josefine mister sin livspartner.
Josefine var i Stockholm hos sin bror när hon på söndagskvällen fick veta att Örjan åkt in till sjukhuset i Umeå. Ingen trodde då att det var så allvarligt. Hans liv gick inte att rädda och han dog på måndagseftermiddagen endast 46 år gammal.
Örjan, som föddes och växte upp i Kristineberg, arbetade inom gruv- och verkstadsindustrin innan han en bit in på 2000-talet började läsa till högskoleingenjör vid Umeå universitet.
Så sent som i slutet av augusti i år började han arbeta som underhållsplanerare på SCA i Obbolla. Dessförinnan arbetade han som anläggningsansvarig på Eon och med besiktningar på Dekra.
Jakt var Örjans stora fritidsintresse. Älgjakten var en höjdpunkt. Han bedrev också småviltsjakt.
Att få vara ute i skogen var rekreation för honom. Att förädla köttet var något som han behärskade med bravur.
Vi brukade kalla honom för gourmetkocken. En ”titel” som han verkligen förtjänade.
Familjen och huset i Brån låg honom varmt om hjärtat. På lördagen hade han tillsammans med bror och en vän sågat ved från stora träd som hade fällts ned på tomten. Något han skulle fortsätta med enligt sin plan. Nu får andras krafter ta vid.
Örjan var väldigt förtjust i barn, inte bara sina två egna. Barn drogs till honom och han pratade med dem, från babyålder och upp.
Det var underbart att se honom tillsammans med lilla Stella, Josefines syskonbarn. Vilka kompisar de var.
Tomheten är enorm och vi kan inte förstå att han inte längre finns med oss.
Hans humor och lätthet till skratt bevarar vi i våra minnen.
Våra tankar går till Josefine och de två tonårsbarnen Hugo och Alva. Även Örjans mamma och två bröder finns i våra tankar.
Livet blir aldrig mer som förut, men det går vidare för oss som sörjer hans bortgång.
Annchristin och Lars-Olof Alm