Vår kollega och vän Melker Stenberg, Åkullsjön, har avlidit efter en tids sjukdom, i en ålder av 50 år. Han sörjs närmast av hustrun Gunilla och deras fyra barn.
Melker växte upp i Sörfors, utanför Umeå, i en syskonskara på fyra. Redan som barn upplevde Melker en kallelse att verka i Guds rike på heltid och tidigt engagerade han sig i EFS.
1989 påbörjade han pastorsutbildning på Johannelunds teologiska högskola i Uppsala. Under åren i Uppsala drabbades Melker av en omvälvande händelse då hans fästmö hastigt avled under en stipendieresa i Tanzania. Men senare under studietiden träffade Melker Gunilla som blev hans hustru och tillsammans fick de barnen Johannes, Linnea, Naima och Ingrid.
Sin första prästtjänst fick Melker i Boliden 1992 med ansvar för ungdomsverksamhet i Boliden, Norsjö och Jörn. Efter några år kom Melker tillbaka till hemstaden för tjänsten som ungdomspastor i Vasakyrkan. Efter åren i Vasakyrkan gick flyttlasset med familjen till Åkullsjön och en pastorstjänst inom EFS Robertsforskrets.
Vi är säkert många som minns Melkers predikningar, inte minst från tiden i Boliden och Umeå. För Melker var framförallt just predikant. Att borra i bibeltexterna och på ett vardagsnära sätt få förkunna evangeliet var hans styrka och passion. Han gladdes både åt förberedelsen och själva förkunnelsen. Förutom att predika trivdes Melker vid möten i samband med begravningar, men också i mötet med konfirmander och ungdomar, som varit en del av hans tjänst i alla år. Att bygga goda relationer var en gåva hos honom och han har satt goda avtryck, inte minst bland unga. Många har uppskattat hans något kärva ton och bistra humor, som i grunden vilat i ett varmt hjärta.
Efter vidareutbildning och en tid som pastorsadjunkt i Vindeln fick Melker en komministertjänst i Bygdeå församling. Under 2013 drabbades han av lymfom, men efter en längre tids behandling kunde han komma tillbaka till arbetet. September 2015 tillträdde han tjänsten som arbetsledande komminister i Västerslättskyrkan i Umeå Stadsförsamling och gjorde sin första dag som anställd i Stadsförsamlingen vid prästmötet i Luleå förra hösten. Han hade då problem med ett knä. Detta visade sig några veckor senare vara inte en dålig menisk utan ett återfall av lymfom och Melker hann inte ens arbeta en månad på sin nya tjänst innan han blev sjukskriven.
Vi var många som hoppades att denna nya sjukdomstid inte skulle bli långvarig. Men cancern var ovanligt aggressiv och söndagen den 2 oktober fick Melker efter ett års kamp mot sjukdomen somna in i tro. Vi som finns kvar får leva i tron på att han då fick möta den uppståndne som han så många gånger predikat om. Melker är saknad av många.
Anders Sandberg och Torbjörn Arvidsson