Margareta Bjärstål (född Lundmark) har lämnat oss. Mamma var enda flickan i en syskonskara på fyra och växte upp i Sävenäs i Skelleftehamn. Mormor Lydia, hade som ung påbörjat en lärarutbildning för att på så sätt slippa gifta sig och få barn, men ödet ville annorlunda då hennes mor blev sjuk, och hon blev tvungen att stanna hemma.
Lydia överförde dock sin dröm på mamma och hon blev därför den i syskonskaran man satsade på för att få en utbildning och hon kom att arbeta hela sitt liv som lågstadielärare, i huvudsak i Skellefteå.
Mamma hamnade helt rätt i sitt yrke då hon genuint älskade barn och barnen älskade henne tillbaka.
Yrkesvalet till trots, hittade mamma sin drömprins i Nils-Erik från Sörböle. Mina föräldrars respekt för, och attraktion av, varandra var uppenbar för alla och höll livet ut.
De hade ett rikt umgängesliv och det var familjen och umgänget med andra som var det centrala i mammas liv, de yttre formerna växlade dock genom åren och efter pensioneringen var det framför allt koloniträdgården i Dalkarlsliden hon och pappa ägnade sig åt.
Mamma fick sin beskärda del av sorger. Två av hennes bröder dog bara drygt 45 år gamla och själv drabbades hon av ett sent missfall och fick senare en son som dog bara en vecka gammal.
Jag fick som barn höra att jag var överbeskyddad, men som vuxen med egna barn förstår jag, och förlåter. Bara 48 år gammal dog så min bror Ulf och för två år sedan gick pappa bort.
Jag såg aldrig min mor gråta, utan hon hade två stämningslägen, glad och gladare, någon enstaka gång irriterad.
Det var mamma som lärde mig att en person som beter sig illa, mår illa, en visdom jag försökt ta med mig genom livet. Min barndom var fantastisk och jag önskar alla en lika kärleksfull och trygg uppväxt.
Vila i frid, älskad, saknad.
Hans