Vår mamma, Lilian Lundmark, Skelleftehamn, född den 21 april 1932, växte upp i en kärleksfull och humoristisk familj i Ursviken. Föräldrarna var Märta (född Eriksson) och Eugene Nilsson och mamma hade en äldre syster, Margareta, som stod henne nära.
Redan som 15-åring träffade hon sitt livs stora kärlek, vår pappa Tage Lundmark, som hon sedan gifte sig med. År 1952 föddes den första av oss barn, som visade sig ha gom- och läppspalt. Tack vare mammas starka vilja och stora engagemang kunde en vård utverkas som inte var helt självklar på den tiden, och med orubblig styrka lotsade hon sitt barn genom många operationer och tandregleringsinsatser. Det blev otaliga resor både till Stockholm och till Umeå.
Fram till att nummer två av oss föddes arbetade mamma på C-labb på Rönnskär och ett år senare kom nummer tre i vår syskonskara.
Mamma och pappa byggde hus på Kallholmen där vi växte upp nära farmor och farfar. Mot dem var mamma alltid hjälpsam. Hon hade stor omsorg om många äldre släktingar, inte minst vår mormor. År 1962 började mamma på Tempo (nu Åhléns). Tack vara mammas förmåga att skapa vänner bland arbetskamraterna kunde vi adoptera den faster och farbror som vi saknat.
Mammas stora intressen var läsning och fågelskådning. Många turer med packad picknickkorg blev det, också för att plocka lingon som såldes. För pengarna fick vi bland annat gå på cirkus. I vardagen sydde och stickade mamma kläder och med små medel ordnade hon ett funktionellt och vackert hem för oss.
Hon var driftig på många sätt. Vid 50 års ålder gick mamma på Medlefors folkhögskola. Efter utbildningen arbetade hon på dåvarande Karlssons Skylt (nu Zone Systems) dit hon ofta cyklade drygt ett par mil tur och retur. Där var hon kvar till sin pensionering. Både under åren som yrkesarbetande och under tiden efter pensioneringen ägnade hon barn och barnbarn mycket tid.
Mamma tyckte mycket om att resa och att uppleva nya platser. Eftersom hon delade pappas stora båtintresse blev det även många, både korta och långa, segelturer. Tillsammans arbetade de också under ett flertal år för att förverkliga bevarandet av fyrhuset och den hamn på Gåsören som idag är ett populärt utflyktsmål. Utan mammas uthålliga engagemang hade det varit svårt att genomföra detta stora projekt.
Efter att pappa hastigt avlidit år 2000 förändrades mammas liv radikalt och hon utvecklade en långsam demenssjukdom. Ända in i det sista kunde vi ändå känna hennes värme och omsorg.
Vi är djupt tacksamma för all den kärlek mamma gett oss. Hon var en underbar mamma.
Kicki, Gunnar och Monika