Tidigt på onsdagsmorgonen, den 22 maj, somnade vår älskade Lilian Albertsson in på Brogården, Skellefteå. Närmast sörjande är maken Kjell-Uno och sonen Johan med familj.
Lilian föddes den 22 september 1942 som yngsta barnet till Hjalmar och Margit Mikaelsson i Stensjön, Byske. Där växte hon upp med sina fem syskon tills hon, som nioåring, flyttade med familjen till Byske.
Vid 14 års ålder började hon som hembiträde, men redan efter en kort tid fick hon anställning som skrivbiträde på kommunalkontoret i Byske, hos O P Marklund.
Lilian var en idrottstjej med stora talanger och i sin första tävling vann hon DM i spjut. Hon kom att tävla för Skellefteklubben SIF och sedan Skellefteå AIK. Det innebar att hon 1963 flyttade till Skellefteå och fick anställning på Skellefteå kommunkontor. Hennes bästa idrottsår blev 1963 då hon satte nytt distriktsrekord i både spjut och kula. Det året var hon en av tre flickor i Sverige som kastade över 40 meter i spjut.
Allhelgonahelgen 1965 träffade Lilian sin stora kärlek, Kjell-Uno, och de vigdes 1966 i Skellefteå landsförsamlings kyrka. Paret bosatte sig i Skellefteå där också sonen Johan föddes.
Lilian var mån om sin familj och många är de gånger när syskonen träffades vid olika högtider.
Hon tyckte om att samla recept och lagade ofta god och spännande mat. Bakning var också ett intresse som ledde till många goda kakor och tårtor. Lilian älskade att läsa. Som ung hade hon tumme med biblioteksföreståndaren i Byske som lade undan böcker åt henne för lån. Det stora bokintresset följde med genom hela livet - säg den deckare som inte hon läst.
Lilian var en naturmänniska och var lycklig när hon fick vistas i naturen, många är de fjällvandringar vi gjort, vinter som sommar. Särskilt tilltalad var hon av att få planera och göra långa fjällvandringar i obanad terräng i Sarek och Padjelanta.
Sina sista veckor i livet bodde hon på Brogården och där fick hon mycket bra vård och omsorg av all inblandad personal.
Saknaden är mycket stor efter en älskad maka, mamma, svärmor och farmor. Hon har gett oss många fina minnen och kommer alltid att finnas med oss.
Kjell-Uno, Johan