Den 25 maj avled min make, vår pappa Lars-Olov Pettersson på Skellefteå lasarett efter en kortare tids sjukdom. Han blev 70 år.
Han föddes 1946 i Kalvträsk som yngst i en syskonskara av fem. Föräldrarna hette Oskar och Adéle och syskonen Frans, Edvin, Sigrid och Signe. Familjen bedrev jordbruk, men flyttade 1949 till Värmland där Lars-Olov växte upp. Han utbildade sig till bilelektriker på verkstadsskolan i Åmål.
Familjen flyttade 1961 tillbaka till Västerbotten och 1968 träffade han blivande hustrun Margareta. Lars-Olov köpte 1975 systern Signes gård i Lappbäcken, Burträsk. Samma år föddes sonen Anders, därefter André, Ambjörn, Barbro och Beatrice. Efter att Lars-Olov under ett antal år kört lastbil och entreprenadmaskiner, och Margareta jobbat som sömmerska på Algots och därefter som spelförare på nickelgruvan i Lappvattsheden, bestämde de sig för att utöka gården och bedriva jordbruk på heltid. 1986 gifte sig paret i Burträsk kyrka. 2008 slog katastrofen till; ladugården brann ner till stora delar, men de bestämde sig för att bygga upp den och bedrev jordbruk i ytterligare några år, fram till avvecklingen 2013 då makarna valde att pensionera sig.
Att vistas i skog och mark var ett av Lars-Olovs stora intressen. Förutom att arbeta i skogen och jaga så älskade han att åka till den tidiga barndomens sjö utanför Kalvträsk för att fiska. I sin ungdom var han även en hängiven pistolskytt. Han hade en skojfrisk sida och när han hade den där glimten i ögat visste man att det var något i görningen. Men man visste att han alltid ställde upp för familjen när det behövdes.
Han hade många planer för livet efter pensioneringen, men tyvärr satte dålig hälsa stopp för många av hans idéer. Barnbarnen kom dock att skänka honom en otroligt stor glädje.
Han lämnar ett oerhört stort tomrum efter sig.
Margareta och barnen