Den 28 oktober förlorade Skellefteå och världen den mest kärleksfulla person vi hoppas ni haft turen att träffa på.
Mamma föddes i början av december 1960 som dotter till vår mormor Gunn och morfar Max och var äldst i en syskonskara på fyra.
Vår pappa och mamma möttes vid tio års ålder. De blev ihop några år därefter och gifte sig 1982. Vi barn föddes inom loppet av tre år. Tre mer busiga och olika ungar har man nog aldrig skådat. Men mamma "köttade" på och det blev nog lite pli på oss ändå.
Näsetstugan var som ett andra hem, vinter eller sommar spelade mindre roll. Det var den plats som knöt samman familjen och släkten. Alltifrån fiske och godisbingo till femkamp utkämpades här.
Familjen kom alltid först och det märktes verkligen under julen. Den firades alltid med minst tjugoelva personer och mamma gjorde detta till årets höjdpunkt för oss barn, såväl som för alla andra i släkten.
Efter att ha känt varandra i 21 år, varav åtta som gifta, så separerade mamma och pappa. Men de fortsatte att vara mycket goda vänner, vilket vi barn tyckte var fantastiskt.
Utöver familjen så älskade mamma även att fiska, se SAIK mosa motståndet och se till att andra människor mådde bra. Även hennes karriärval präglades av hennes stora hjärta för andra.
Första barnbarnet kom för två år sedan och inom loppet av exakt nio månader så blev det ytterligare två stycken. Mamma hade barnbarn upp över öronen i slutet, och de blev livets centrum för henne. Ingela kommer att saknas av sina barnbarn Gideon, Melker, Alma och Mattis.
Ingela togs ifrån oss utan någon som helst förvarning. Hjärtskärande som det har varit, så får vi försöka minnas allt det goda och kärleksfulla hon bidrog till i våra och många andras liv. Även efter sitt sista andetag valde Ingela att hjälpa andra genom organdonation.
Barnen, familjen och släkten