Håkan gick ur tiden den 5 februari efter en tids sjukdom. Han blev 67 år.
Han föddes i Undenäs, Västergötland. Redan i sin ungdom bestämde han sig för att bli ingenjör – han skulle bygga vägar och broar.
Så blev det inte. Efter tekniskt gymnasium fortsatte han sina studier vid Chalmers i Göteborg. Efter examen arbetade han på universitetets geologisektion och det blev inkörsporten till gruvbranschen. Han arbetade för LKAB både i Kiruna och i Malmberget, därefter fyra år på Grönland.
Så småningom kom han till Boliden där han hade några olika arbetsplatser. Hans sista uppdrag var i Björkdalsgruvan.
Hans yrke blev även hans passion. Under semestrarna reste vi ut i världen och oftast lyckades han lägga resrutten (i hemlighet) så att vi hamnade i närheten av en gruva.
Småprat om väder och vind låg inte i hans intresse, men han var en god berättare. Små anekdoter från sin uppväxt, upplevelser från arbetsresor i bland annat Kina och Ryssland, lyssnade jag till.
Vi träffades i Boliden 1991 och gifte oss 1992. Vi odlade våra gemensamma intressen, bland annat utflykter i skog och mark. Våra årliga svampplockningsturer gav lisa åt själen. Han var en van fjällvandrare.
En fantastisk man har lämnat oss, intelligent, väldigt allmänbildad, godhjärtad och kärleksfull.
Hans underfundiga humor förgyllde mina dagar. Håkan och jag fick 26 år tillsammans. I dag känns den tiden alldeles för kort.
Jag är tacksam för god omvårdnad och vänlighet från personalen på Höjdens äldreboende.
Ethel