Insomnade stilla på Skellefteå lasarett den 11 augusti efter en kortare tids sjukdom. 8 dagar senare skulle han ha fyllt 98 år.
Han föddes och växte upp i Villvattnet, son till Herman och Karolina och äldst i en syskonskara på fem. Tidigt i sin ungdom fick han börja hjälpa till både i skogen samt hemma på gårdens jordbruk. Han var inkallad till militärtjänst ett par år under andra världskriget. Efter att ha jobbat en del på järnvägen i hemtrakterna flyttade han i efter kriget till Stockholm för att där arbeta för SJ och blev dem samt staden trogna fram till pensionen. Han flyttade då hem till sitt kära barndomshem för att där sköta om gården där modern ännu levde och bodde.
Efter en stroke på 90-talet och efterföljande TIA-attacker kunde han ändå bo kvar i hemmet med hjälp av sina kära medhjälpare från hemtjänsten. 2008 flyttade han dock till en lägenhet i Burträsk där han med fortsatt stöd och hjälp från dem levde ända fram till de sista dagarna på lasarettet. Hemmet i Villvattnet fortsatte dock att alltid ha en speciell plats i hans hjärta.
Gustav var känd som en mycket ärlig och reko karl och han var inte sen att ställa upp och hjälpa. Hårt arbete var honom aldrig främmande. Under sin tid på SJ var han också mycket uppskattad av såväl arbetskamrater som arbetsgivare. Han var en enkel och praktiskt lagd man och en stor djurvän. Han var glad och klagade sällan. Det var oftast med ett varmt leende man lämnade honom efter ett av honom alltid lika uppskattat besök. Han hade alltid haft ett mycket stort stöd i samt umgänge med sin syster Ingrid, särskilt de sista åren. Även om han inte hade några egna barn så var han lite av släktens ålderman, någon som alltid funnits där och det är ett stort tomrum han lämnar efter sig i många av våra hjärtan.
Gustav sörjs närmast av systern samt syskonbarnen med familjer.
Familjen