Vår älskade mamma, Gunnel Widmark, Skellefteå, somnade stilla in på kvällen den 9 oktober, 85 år gammal.
Mamma föddes i Gummark, i en syskonskara på fem.
Tidigt bestämde sig mamma för tandsköterskeyrket, varför väskan packades. Hon flyttade till Stockholm, och en lägenhet på Söder, för att påbörja utbildningen.
Vid den tiden hade hon och pappa redan börjat träffas och hans jobb som elektriker på en elfirma i Gamla Stan gjorde att de kunde umgås alltmer.
Så småningom gick flyttlasset norrut och familjen utökades med min bror och mig.
Mamma tyckte mycket om att laga mat och baka. Ingen kunde baka lika goda bullar som mamma. Hon tog hand om allt kött från pappas jakt och syltade och saftade alla bär som plockades. Hennes recept lever vidare i våra och våra barns kök. Ingen kan väl vara utan mjuk pepparkaka med hemgjord lingonsylt när advent närmar sig.
Ett annat stort intresse var sport och hon bänkade sig ofta när AIK spelade i rutan.
Eftersom mamma, på grund av sin sjukdom, slutade arbeta redan vid 35 års ålder så blev böcker något att förgylla vardagen med. Även korsord var hon grym på.
Livet har för mamma och pappa kantats av sjukdomar och olyckor. Trots detta har mamma alltid varit positiv och glad. Hon har alltid haft tid. Tid att lyssna. Tid att bry sig om alla andra.
Huset på Sunnanå, vårt barndomshem, sköttes noga om. När det till slut blev för tungt flyttade mamma och pappa till en lägenhet på Karlgård. Där bodde mamma kvar ensam i fem år efter att pappa gått bort.
I början av 90-talet föddes sex barnbarn, till mammas och pappas stora glädje. De hade alltid tid, ville alltid spela, pussla, bygga, läsa - allt var roligt. De var trogna supportrar på både innebandy- och fotbollsmatcher, andäktiga åhörare vid Luciatåg och skolavslutningar. De var delaktiga i allt.
Mammas astma, och på senare år även parkinson, försämrade successivt hennes ork. Saknaden efter pappa tärde ytterligare. Hon kände sig så ensam.
Tack vare Sunnanå hemtjänsts omsorg och den nära kontakten med barn och barnbarn blev mammas sista år fina. För tre veckor sedan fick hon äntligen plats på ett äldreboende. Tyvärr hann hon inte njuta av detta, eftersom hon drabbades av en lunginflammation som till slut blev henne övermäktig. Vi är tacksamma för den vård mamma fick på akuten, IVA samt medicin 7.
Tomrummet mamma lämnar efter sig är enormt. Hur ska vi någonsin kunna fylla det?
Familjen genom Katarina