Onsdagen den 9 november har min kära mor; Gun Lundmark, lugnt och stilla insomnat på Ömhetens äldreboende. Hon blev 91 år.
Gun växte upp i Nyliden, Bygdsiljum, och flyttade sedan till Norra Stortjärn där hon och min pappa Elon drev jordbruk och taxirörelse. Två år efter min födelse gick de skilda vägar och mamma flyttade tillbaka till Bygdsiljum och sina föräldrars hemgård. Efter några år träffade hon en ny livskamrat, Halvard, och de övertog hemstället med sitt vackra läge vid Rickleån. Där fick hon tid för att odla sitt natur- och trädgårdsintresse. Otaliga är de bär som plockats och blommor som planterats.
Mamma blev änka 1985.
Under åren har hon arbetat som hemvårdarinna, på ett potatisskaleri, vid Martinsons och slutligen, fram till sin pensionering, inom hemtjänsten i Bygdsiljum. Efter pensioneringen, och när husets skötsel blev för tung, flyttade hon till en lägenhet i Skellefteå och en lugnare tillvaro närmare mig och min familj. Hon hade då också träffat en vän från unga år, Erik, som fram till sin bortgång blev en mycket nära vän och nyfunnen glädje i livet:
Mamma var troende. Hon var också en person som tänkte mer på andra än på sig själv; snäll, omtänksam och generös. Otaliga är de handarbeten som producerats, ofta under nynnandet av en sång. Hon var också mycket mån om mig och min familj, framför allt barnbarnen som betydde allt för henne.
Tyvärr drabbades min mor av demenssjukdom 2009 som medförde att hon sista tiden bodde på Ömhetens äldreboende där hon fick en god omvårdnad. Mamma hann också med att få fyra barnbarnsbarn som alla suttit på hennes säng och charmerat gammelmormor.
En älskad mamma, svärmor, mormor och gammelmormor har nu lämnat oss i saknad, men alla minnen kommer att leva vidare hos oss.
Rose-Marie med familj