Gerd Pettersson, Bodbysund, avled på Skellefteå lasarett den 20 juni efter en tids sjukdom. Döttrarna Eva och Irene fanns vid hennes sida. Den 15 juli skulle hon ha fyllt 85 år.
Gerd föddes i ett jordbrukarhem i Brattlund, dotter till Bengt och Elsbeth Burlin. Hon började skolan i grannbyn Renbergsvattnet och tog så småningom realexamen i Burträsk. Under ungdomsåren hann hon med att jobba på lasarettet i Skellefteå samt utbilda sig i trädgårdsskötsel vilket ledde till att hon under några somrar cyklade runt i Burträskbygden och beskar fruktträd.
Hon träffade sin blivande make Bernt, de förlovade sig på julafton 1953 och gifte sig julafton året därpå. De bosatte sig på övervåningen i Gerds föräldrahem i Brattlund, där vi döttrar föddes. Efter några år bestämde sig familjen för att flytta till Burträsk och byggde en villa på Strandgatan.
Gerd utbildade sig till kontorist och arbetade ett par år på Burträsk kommunalhus. I samband med kommunsammanslagningen började hon sitt jobb på skolkontoret i Skellefteå. Där jobbade hon i många år tills hon, under sin sista yrkesverksamma tid, återvände till Burträsk och skolexpeditionen på Björnåkerskolan.
Både mamma och pappa hade stort intresse av att sköta gård och hem och av att bevara arv och miljöer från förr. Varje sommar skulle det bland annat skördas och hässjas hö till fåren. I mitten av 90-talet bestämde de sig för att sälja sitt hus på Strandgatan och överta en släktgård i Bodbysund. Där tog de itu med att renovera bostads- och uthus. Under några år var de också båda två medlemmar i studiecirkeln ”Kvinnors Rum” som genom en utställning visade på utvecklingen av kvinnors levnads- och arbetsvillkor i hemmet från 1900-talets början och framåt.
Gerd hade många intressen, varav litteratur och text syntes tydligt i hemmet, hon hade alltid en bok ”på gång” och läste varje år årets Nobelpristagare i litteratur. Mamma var även med och aktiv i konst-, teater- och musikföreningar i Burträsk och hon handarbetade, vävde och sydde åtskilliga plagg och textilier av många olika slag till oss alla. Det största av mammas intressen var ändå trädgårdsskötsel och intresse för blommor och krukväxter. En vissen krukväxt kunde repa sig och bli som ny genom hennes omsorg. Att sätta potatis och så trädgårdsland var en självklarhet. Fruktträd, bärbuskar och jordgubbsland sköttes noggrant och allt skulle tas tillvara. Allt som tillverkades, bevarades och togs tillvara var ämnat för oss döttrar och våra familjer. Det var omsorgen om oss och kommande generationer som var den huvudsakliga drivkraften i mammas liv. I berättelserna, i resonemangen och samtalen, kryddade med hennes humor, fanns vi, våra liv och kommande liv som en röd tråd.
Vi är tacksamma för mammas guidning och stöttning i stort och smått och för allt som hon fört vidare till oss och våra familjer.
Döttrarna Eva och Irene