Foto: Picasa.
Vår älskade pappa Eskil Degerfalk somnade stilla in på Arjeplogs Hälsocentral den 21 februari efter en kort tids svår sjukdom i en ålder av 95 år.
Pappa föddes 1919 som femte barn till Amanda och Leonard Andersson i en slutligen dussinstor syskonskara. Som brukligt var vid den tiden fick han redan från tidiga år ta del av ansvaret för skötsel av hemmet, jordbruket och sina småsyskon eftersom Leonard tidvis var borta i arbete under längre och kortare perioder.
Pappa ingick äktenskap med Rut Lundmark från Gullön och familjen berikades med fyra barn, Saimi, Leif, Berndt och Monica. Till sin stora glädje fick han också uppleva sju barnbarn och tio barnbarnsbarn som alla blev hans ögonstenar.
Pappas yrkesbana vigdes till största delen till skogen med sysslor som skogshuggning, flottning, tumning, plantering och stämpling. Under en längre period fram till sin pensionering hade han anställning hos Skogsvårdsstyrelsen i Arjeplog som skogsförman. Han hade i stort sett hela kommunen som arbetsfält vilket innebar att han lärde känna väldigt många av kommunens innevånare och därmed skapade en mycket stor bekantskapskrets.
Sin fritid ägnade han, förutom skötsel av hemmet, gärna åt fiske och jakt. Otaliga är de bäckar, älvar, tjärnar och sjöar som blivit besökta under hans fisketurer. Älgjakten var också långt upp i åren en av årets höjdpunkter som han ogärna och nästan aldrig missade att delta i.
Musiken fanns också som en viktig del i tillvaron, redan från ungdomsåren började han spela på sin fiol och många har fått uppleva att fiolen så småningom plockades fram på olika tillställningar under åren. Han nedtecknade även en del egna visor och sjöng i Slagnäs Kyrkokör ett antal år innan syn- och hörselproblem gjorde det svårt att fortsätta.
Pappa var en händig och idérik person som inte räddes att ge sig i kast med olika projekt, få är t.ex. de klädplagg han inte sytt om och ändrat för att de skulle uppfylla hans krav. Under en period sydde han också skinnhandskar som han med glädje och stolthet delade ut till barn och barnbarn. Många verktyg blev också modifierade för att han skulle bli nöjd med dess funktion. Ett annat exempel är att han, innan de moderna impregneringsmedlen fanns, regnsäkrade sin fiskehatt genom att måla den med fernissa.
Pappa var en hemkär person som önskade få bo hemma så länge som möjligt, en önskan som uppfylldes, inte minst tack vare den fantastiska hemtjänsten i Slagnäs som han skämtsamt kallade ”paltslungarna” och som gladde honom så mycket de senaste åren.
Det går aldrig att fylla det tomrum som pappa Eskil lämnar efter sig men många ljusa och roliga minnen hjälper oss att gå vidare.
Barn och barnbarn med familjer