Boel Lindberg, Hjoggböle, somnade in den 17 november på Norrlands universitetssjukhus i Umeå medan dottern Janica sjöng och bad för henne. Boel blev 73 år.
Hon föddes i Malmberget och växte upp med sin storebror Sture.
Tillsammans med sin första man fick hon två barn; Tomas föddes 1963 och Janica 1967. De bosatte sig senare i Skellefteå.
1972 tog det första äktenskapet slut. Boel bodde i Kusmark och där fanns det en trevlig lantbrevbärare vid namn Gerhard. De båda blev ett par, flyttade till byn Granå och 1974 föddes jag, Susanne. Tio år senare gifte de sig.
Mamma arbetade först på sjukhuset, utbildade sig och blev svarvare på hissföretaget Alimak. Hon var en av två kvinnor ”på golvet” och jag var så stolt över att ha en sådan modern mamma som kom hem med svarvspån i håret. Senare jobbade hon även på reklamavdelningen.
Mamma och pappa var enormt intresserade av hundar. De drev hundpensionat och kennel. De var hundinstruktörer på Skellefteå Brukshundklubb och blev senare även räddningshundsinstruktörer. I många år var söndagarna spikade för räddningshundsträning.
När mamma inte höll på med hundar så planerade och genomförde hon nya idéer i trädgården. Från 1990 bodde de i Hjoggböle och där byggde hon och pappa upp en praktfull trädgård.
Mamma älskade att laga mat, det skulle gärna vara både förrätt, varmrätt och efterrätt när det bjöds på middag. Julmaten blev alltid något extra med hennes hemgjorda köttbullar, Janssons frestelse och rödbetssallad.
Boel fick fem barnbarn som hon alltid var så mån om. Hon såg till att vara fullt uppdaterad med vad som hände kring dem alla.
Tyvärr drabbades mamma av lungcancer, som kunde behandlas. Hon fick några fina år som frisk, med återupptagna kontakter med gamla hundkompisar och andra bekanta. Men så fick hon cancer igen. Som komplicerades av en lunginflammation. Hon somnade in dagen innan hon skulle börja sin strålningsbehandling.
Vi saknar henne så det gör ont.
Dottern Susanne