Den 5 december somnade Barbro Eriksson stilla in efter en tids sjukdom. Hon blev 81 år.
Hon växte upp i Risåkläppen som näst yngst av Johan och Olga Södermarks sju barn.
Efter en kurs på Vindelns lanthushållsskola började hon arbeta på ålderdomshemmet i Burträsk. Hon träffade tidigt sin livskamrat Birger och de vigdes i Burträsk kyrka på midsommardagen 1956. De övertog Birgers föräldrahem i Bodbysund och blev mjölkbönder och potatisodlare. Familjen utökades med barnen Stig och Katarina och senare sex barnbarn, vilka betydde mycket för Barbro.
När mjölkproduktionen upphörde 1975 började Barbro ägna sig åt sitt stora intresse, konsthantverk. Hon var cirkelledare bland annat i keramik och deltog gärna i vävnings- och målningskurser. Många är de alster som har lämnat Barbros händer och hon gick också Edelviks konstlinje. Hon arbetade sedan med terapi och minnesträning för äldre på Burträskgårdarna som anställd av Studieförbundet Vuxenskolan.
Barbro var under många år en omtyckt ledare för kyrkans juniorverksamhet i Bodbysund. Syföreningen och missionsarbetet låg henne varmt om hjärtat och hon tjänstgjorde länge som kyrkvärd i Burträsk kyrka. Hösten ägnade Barbro gärna åt bärplockning. Hon tyckte mycket om att sjunga och var länge med i SPF-kören. Barbro och Birger gjorde många resor tillsammans. Det blev bland annat resor till fjällen, men även resor till Israel, Kina och Amerika. Med husvagn besöktes många platser i Sverige och Norge.
För Barbro var ingenting omöjligt och hon var en glad person som hade nära till skratt. Detta var en god hjälp under de sista åren då hon drabbades av sjukdom som gjorde att hon förlorade sin förmåga att forma sina tankar i ord.
En god och glad livskamrat, mor, svärmor, mormor och farmor har slutat sitt livsverk och vi kommer att sakna henne innerligt.
Familjen