Förre riksdagsmannen, socialdemokraten Arne Nygren, Bromma, avled den 10 mars. Han blev 93 år och efterlämnar hustrun Gun samt tre barn med familjer. Arne Nygren växte upp i Vännäsby.
* * *
En sann kämpe har lämnat oss. Ständigt på gång.
Att Arne Nygren 1968 blev vald till riksdagsman kom för alla, även för honom själv, som en stor överraskning. Valet var det sista till riksdagens andra kammare. Tvåkammarsystemet skulle upphöra. Socialdemokraterna i Västerbotten räknade med att kunna besätta tre platser. Arne Nygren fick plats fyra på listan.
Valresultatet blev en stor framgång för socialdemokratin i hela landet, så även i Västerbotten. Arne blev vald. Som riksdagsledamot verkade han sedan under 18 år. Det politiska klimatet var debattrikt. 68 utmanade socialdemokratin: Krav om förstatligande av banker och företag. Det klimatet passade Arne bra. Han trivdes bra i dueller, torgmöten och manifestationer. Men han stod alltid upp för den gällande socialdemokratiska politiken.
Arne var en idog politiker. Ständigt på gång, alltid redo för utryckning: Otaliga möten i Folkets hus, i byggbaracker och lunchrum. Så mötte han väldigt många människor. Han var en agitator av klassisk modell. Därtill var han en skrivare. I mängder av texter berättade han om arbetet. I riksdagen kom han, som ledamot i justitieutskottet, att ägna sig mycket åt rättsfrågor. Arne spelade en ledande roll i Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som inrättades 1974.
Som företrädare för Västerbotten var han aktiv i många brännande regionalpolitiska frågor. Att regeringen sa nej till utbyggnad av Vindelälven ledde till starka krav på kompensation genom annan utvecklingsskapande verksamhet. Arne missade inget tillfälle att framföra kraven om bland annat upprustning av väg 363, företagsetablering och turistsatsningar. Arne var starkt pådrivande när det gällde frågan om utlokalisering av statliga verk och myndigheter. Ett av resultaten blev att Skogshögskolan placerades i Umeå.
Att etablera en gruva i Stekenjokk blev en brännhet fråga. Olof Palme gjorde ett hugg i berget sommaren -70. Det uppfattades som löfte om att berget skulle öppnas. Men efter valet fann man att malmbrytningen inte skulle bli lönsam. Svekdebatten blev en svår prövning för partiet. Arne hade då efterträtt Gösta Skoglund som distriktsordförande för socialdemokraterna. Han slet hårt för att så småningom förmå regeringen att finna en lösning. Måhända var det under den tiden som hans stora intresse för malmbrytning väcktes. Ett intresse som han efter sina många riksdagsår fick odla som generaldirektör för SGU.
Arne var även verksam i regionpolitikern, visserligen betydligt kortare tid än i rikspolitiken. Han var landstingsfullmäktiges ordförande 1982 -1985. Till många ledamöters, inte bara hans egna partikamraters, förtjusning inledde han alltid fullmäktigemötena med starka stick in i rikspolitiken. Han beskrev hur socialdemokraterna i riksdagen steg för steg rättade till de olägenheter som åstadkommits under de borgerliga regeringsåren 1976-1982. Självklart blev några irriterade på detta men Arne fortsatte att informera om rikspolitiken vid varje fullmäktigesammanträde.
Vi kommer med glädje minnas Arnes insatser för Socialdemokraterna och Västerbotten.
Georg Andersson, Levi Bergström, Isak From