Adina Ingeborg Gustavsson, Skellefteå, allas vår gammelmormor är död, eller kanske man hellre skulle säga hon har slutat leva. För levde gjorde hon fullt ut så länge kroppen och sinnena fungerade. Hon är ett levande exempel på att en tung start inte behöver betyda att den fortsatta resan blir likadan.
Hon blev moderlös vid födseln och därför fosterbarn hos Wilma och JB Lundström i Strömfors där hon och hennes fosterbror Arne fick en god och kärleksfull uppfostran och där hon och Arne i vuxen ålder adopterades. Därmed blev en redan reell relation stadfäst. Wilma och JB var deras föräldrar! Och vi som har sett Wilma och Ingeborg tillsammans kan nog tycka att talesättet ”blod är tjockare än vatten” inte alltid helt och fullt stämmer.
I vuxen ålder träffade hon och fick god kontakt med sin biologiska släkt. Redan i 20-årsåldern mötte hon sin Assar, vilken hon fick cirka 50 år tillsammans med och dessutom ättlingar ner till tredje led. Och det är vi som har fått njuta frukterna av hennes personlighet. Hon var en arbetsam, gladlynt, social och otroligt generös människa som delade med sig av detta till en mycket större krets än den närmaste familjen.
Därför är det så att trots sorgen så är det mest med tacksamhet och glädje vi konstaterar att hon i sitt 89:de levnadsår i vargtimmen 30 december och i enlighet med sin egen önskan fick, som hon själv sa ”åka till himlen”.
Familjen