Solen skiner men det är bara sisådär tolv grader. Inga myggor och mycket bär. Där och då tänkte jag att det här, det här är den totala lyckan.
Det här med att vara i nuet är något jag tränar på. Jag är inte särskilt bra på det helt ärligt. Men bättre än för ett antal år sen. Då fokuserade jag ofta framåt, ditåt, uppåt. Men efter KBT (kognitiv beteende-terapi) i grupp med världens mysigaste terapeut och många års leva-i-nuet-träning har jag insett att mina tankebanor kan ändras. Långsamt. Till det bättre. Jag ser nuet. Jag ser två barn mumsa blåbär och njuta av tillvaron. Jag ser ett helt oändligt vackert skogslandskap bölja fram och känner lycka.
Så när jag försöker fånga nuet tänker jag alltid på min mentor och terapeut som under ett av KBT-samtalen sa: ”Anna, när du nästa gång tar dig en promenad i skogen – stanna upp och bara titta. Titta på träden, himlen, livet. Om så bara i tre minuter.” Svårt. Förbannat svårt var det. Jag som hade så jädrans bråttom hela tiden. När jag promenerade i skogen var jag så fokuserad på motion, blodsocker, att inte snubbla, att hinna hem till läggning. Inte såg jag någon skog inte.
Men det gör jag idag. Om så bara för tre minuter varje dag kan jag andas lite ”nu”. Det får mig att må bättre. Faktiskt så pass bra att jag i förrgår snubblade över ett tältsnöre till paviljongen (läs myggtältet) vid sommarstugan för att jag lyfte blicken och såg solen lysa på Reutoberget. Magiskt, tänkte jag, innan jag föll pladask med näsan i gräset. Lider fortfarande av rivsåren längs smalbenen efter snöret. Men det var så värt det. Nuet fångades den dagen och stressen motades vid grinden.
Så nu tänker jag dela med mig av tre tips när det är enkelt att vara i nuet:
1. På utedasset, helst med öppen dörr. Eftersom det ofta är placerat på avskilt ställe där dörren med fördel kan hållas öppen och göra gott för luftgenomströmningen. Rekommenderar att du sitter länge. Gärna mer än tre minuter.
2. I en roddbåt på en sjö. Helst ensam eftersom det annars lätt blir gnabb om roddteknik eller riktning.
3. Häng med djur. Vare sig det är hästar, hönor, hundar, sädesärlor eller ekorrar kan du inte annat än vara just där just då, när du möter ett djur.
Detta är svårt att få till i stan, så bor du inte på landsbygden är det hög tid att ta sig hit.
För här finner du själaro, om så bara i tre minuter per dag. Och det räcker.