Foto: Privat

Roland Lindström

Roland Lindström, Norsjö, avled den 5 september, i en ålder av 77 år.

Pappa var äldsta barnet i en syskonskara på fyra barn till föräldrarna Sven och Gurli Lindström. Han växte upp tillsammans med familjen på Norrböle i Skellefteå och spenderade ungdomsåren bland annat med tävlingssimning, som trummis i ett jazzband och idogt skruvande i tekniska saker såsom motorer, elektronik och andra tekniska utmaningar.

Efter realskolan så gick han tekniskt gymnasium på Balderskolan, en fyraårig teknisk utbildning med inriktning på maskinteknik.

Efter examen så tjänstgjorde pappa på ett fraktfartyg, M/S Lions Gate, åkte världen runt i början av 60-talet och fick uppleva världen och världshaven på ett annorlunda sätt, vilket var mycket lärorikt.

Tillbaka till Skellefteå och tryggheten så träffade han efter ett tag kärleken i Kerstin, även hon uppvuxen på Norrböle. De flyttade till Stockholm i samband med att pappa fick jobb på dåvarande LM Ericsson. De gifte sig och kort därefter så föddes deras första son, Jonas. Därefter gick flyttlasset tillbaka till Skellefteå och jobb på Memoteknik. I Skellefteå föddes den andra sonen, Fredrik.

Familjen flyttande i takt med pappas karriär som ingenjör i början av 70-talet, men navet fanns alltjämt i familjens sommarställe vid Tvärån, upp längs Byskeälven.

I bygden blev han snabbt uppskattad och känd bland Byske älvdals bönder, skogsägare och jordbrukare som ingenjör`n. Den man ringde till när saker och ting gått sönder och ingen annan råd fanns.

Efter två år så flyttade de åter till Stockholm då pappa erbjudits jobb på dåvarande Dataindustrier. Efter cirka 1,5 år så erbjöds pappa jobb i Lycksele, som chef för ett nystartat teknikföretag, Impulsregulator AB, och det blev åter flytt norrut igen. Familjen byggde ett hus på Glimmervägen, men vistelsen blev kortvarig då pappa efter ett par år erbjöds jobb som inköpsansvarig för Sinus produkter i Bureå. Familjen flyttade in i ett nybyggt hus på Videstigen, Sunnanå.

Under slutet av 70-talet beslöt sig pappa för att byta karriär. Drömmen om att bli läkare tog överhand och på kort tid, med stort engagemang, antogs pappa vid läkarlinjen vid Umeå Universitet, samtidigt som paret gick skilda vägar.

Pappa träffade sin nya kärlek Marianne, och paret flyttade till Umeå. Pappa var då 37 år och efter ett par år föddes parets första barn, Åsa, och därefter med tre års mellanrum kom sedan systrarna Sara och Lisa. Efter examen flyttade familjen till Piteå och på somrarna kunde han praktisera som chef för vårdcentralen i Byske, med den omedelbara närheten till sommarstugan i Tvärån.

I samband med sin 50-årsdag firade han även sin examen som ST-läkare allmänmedicin. Pappa tog tjänst vid Piteå Älvdals lasarett, ett kort tag senare blev han chef för vårdcentralen i Älvsbyn.

I mitten av 90-talet så valde pappa och Marianne att gå skilda vägar. Pappa fortsatte att arbeta som läkare i Älvsbyn i cirka sju år och hade under sin tid där även uppdrag som lektor för nya AT-läkare och ambulansansvarig. Det var även där han träffade Dorota som blev hans stora kärlek och stöd under resten av livet. De gifte sig 1997 och kom senare att flytta ihop i gemensamma hemmet i Ostvik och deras smultronställe i Aspliden.

I torpet i Aspliden hittade de båda den ro i livet som de behövde. En avsides, vacker och naturnära plats som erbjöd både långa arbetsdagar med fysiskt arbete, likväl som mysiga sommarkvällar med god mat, dryck och långa samtal.

Pappa avslutade sin läkarkarriär som chef för vårdcentralerna i Boliden och Jörn.

Några år innan pensioneringen genomförde pappa en rad operationer, först en omfattande ryggoperation och senare även byte av både knä- och höftleder. Under sin tid som pensionär fortsatte pappa att kämpa på som vanligt och hade alltid sysslor planerade för varje dag, oftast från tidiga morgnar, värken till trots.

Paret flyttade till Norsjö i samband med att Dorota fick en tjänst genom Svenska Kyrkans försorg.

När pappa fick diagnosen KOL för några år sedan så blev han fort väldigt sjuk och svag. Han tappade inte bara en stor del av vikten utan även livsgnistan och glädjen. Det syntes tydligt i hans ögon. Pappa pratade sällan om detta, han ville inte oroa sina barn eller andra i sin omgivning.

Sommaren 2019 tog hans första barnbarn, Gustaf, examen. Pappa deltog i både mottagningsceremonin utanför S:t Olovs kyrka och i examensmiddagen hemma i villan i Ursviken. Han var mycket glad och stolt att få vara en del av detta, men sorgligt nog för trött och svag för att delta hela aftonen. Han var tvungen att åka iväg tidigare för att överhuvudtaget orka köra hela vägen till Norsjö.

Vi kramade honom, tackade för att han varit med så länge och sa adjö. Det var sista gången jag och sonsonen Gustaf såg honom vid liv.

Stödord, utan inbördes rangordning: Modig, beläst, skarpsinnig, intelligent, obrydd, naturmänniska, motorintresserad, duktig skytt, grym på att laga trasiga saker, kunde snickra, Byske Älvdals egen reparatör, duktig kock, kunde sylta, safta och gillade växter, duktig simmare och bilförare, hade ”musiköra”, duktig på att lära ut, klok, samlad, kunnig, analyserande, fyndig, en bra läkare och en briljant ingenjör. Pappa till fem barn.

Fredrik Lindström med syskon

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut