Tisdagen den 17 juni somnade Thomas Ericsson in, i sitt nya hem på Älvsbacka, omgiven av sin familj, efter en kort tids cancersjukdom.
Gymnasietiden blev extra lång för Thomas, totalt sju år på Balderskolan. Efter tre år valde han att byta linje, något som speglar hans nyfikenhet och stora teknikintresse.
I mitten av 70-talet bildade han familj tillsammans med sin hustru Anita, och de fick sönerna David och Lars.
Thomas kom att tillbringa större delen av sitt yrkesliv på Alimak. En plats där han fick utlopp för sitt tekniska kunnande och som innebar många resor och möjlighet att se världen. Men Kåge, där han bodde merparten av sitt liv, och speciellt stugan på Billören var platserna han alltid längtade tillbaka till.
Vid millennieskiftet drabbades Thomas av en stroke som påverkade både kroppen och talet. Det blev en stor omställning, men trots de utmaningar som livet gav honom mötte han detta tålmodigt. Hans engagemang tog en ny riktning, och han blev aktiv i föreningen Hjärnkraft – som kom att bli ett viktigt sammanhang för honom. Där fick han stöd och kunde bidra med sina erfarenheter till andra i liknande situation. Även här blev teknikintresset hans styrka då detta möjliggjorde nya sätt att både konstruera och kommunicera.
Thomas intressen omfattade allt ifrån båtar och motorer till elektronik, datorer, kameror och fotografering. Han bar alltid på idéer om hur något kunde konstrueras eller förbättras. Vi minns honom ofta med ett hobbyprojekt i gång och med datorn och kameran aldrig långt borta.
Han lämnar efter sig sin hustru, sina söner och barnbarn, som han följde med stolthet och glädje. Det är med värme och tacksamhet vi minns Thomas.