Gun-Mari Stenvall

Vår älskade Gun-Mari Stenvall somnade tryggt och stilla in den 17/1. Omsluten, buren och innesluten av oss och av varma breda, vida vingar.

Gun-Mari växte upp i byn Bygdsiljum med mor Olga och far Severin och hon var yngst i en syskonskara på fem flickor. På det lilla jordbruket levde familjen ett strävsamt liv med hårt arbete men med mycket lycka, värme och glädje. De fyra systrarna kom att betyda mycket för henne, genom livet. I hemmet formades hennes starka gudstro som fick följa henne livet ut.

I ungdomen träffade hon sin älskade livskamrat Lennart, och dom fick tre barn Niclas, Sofia och Samuel. Familjen byggde sitt hem på Sunnanå och mycket av sin lediga tid spenderades i älskade sommarstugan i Finnmoran, Vallen. Mamma har tyckt om att vistas utomhus i skog och mark och gärna hitta små utflyktsäventyr i närområdet. Hon har haft förmågan att ta vara på de små stunderna och hitta guldkorn i vardagen. Mamma utbildade sig först till tandsköterska och jobbade med det ett par år. Men under största delen av sitt liv har hon tjänstgjort åt Svenska kyrkan, först som församlingsassistent med barn, unga och familjer i fokus. Och senare utbildade hon sig till diakon. Mamma har alltid haft fart under galoscherna och under många år ordnade hon fjälläger och resor åt församlingen, bland annat till Saxnäs och senare även ut i Europa.

Hon tog busskörkort och rattade tryggt resenärerna på Autobahn genom Europa. Alltid med ett leende på läpparna.
Vi är så innerligt tacksamma att vi haft just vår mamma. Hon som fått betyda så otroligt mycket för oss och för så många människor.

Hon som alltid gav av sin tid. Till människor som behövde. I livets alla skeenden. Tänk att hennes kall i professionen som diakon fick gå ihop med henne som människa. Hon som särskilt vurmade för människor i nöd. Så öppen, prestigelös och icke dömande i sin tro och i sitt sätt att vara. Hon vakade vid dödsbäddar. Hade alltid tid för ett besök eller samtal. Gav hopp och tröst med outtröttlig energi och klokhet. Mamma var så orädd. För hon var så trygg i att hon alltid var buren. Omsluten. Innesluten.

För familj och vänner har hon alltid funnits, med ett öppet, varmt hem och sinne, alltid haft tid för ett samtal runt köksbordet över en nybakad bulle och ett glas mjölk. Guidat oss barn med fast, kärleksfull hand, i perfekt samklang med pappa. Ett fantastiskt, tryggt team.

Vi saknar henne obeskrivligt, men nu får hon vila ut och fortsätta sitt kall, älskade mamma – tills vi ses igen.

Familjen