EU svarar pÄ USA:s stödpaket

Även EU ska ge mer stöd till grön industri, som svar pĂ„ USA:s gigantiska klimatpaket. Enklare regler och mer pengar – men ocksĂ„ utbildning och handel – ska undvika att Europa tappar mark i konkurrensen. FrĂ„gan Ă€r om det rĂ€cker.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

EU2023-02-01 10:23

Det mÄngmiljardstöd som USA:s president Joe Biden drev igenom i fjol har under lÄng tid skapat oro inom EU. Att USA satsar hÄrt pÄ klimatomstÀllningen har visserligen berömts. SÀttet man gör det pÄ har dock vÀckt farhÄgor om att europeiska företag inte ska kunna konkurrera pÄ rÀttvisa villkor och i stÀllet lockas att flytta över Atlanten.

Nu svarar EU-kommissionen med en egen plan.

– Vi behöver utnyttja det hĂ€r tillfĂ€llet. Under de nĂ€rmaste Ă„ren kommer det att avgöras var och hur den utslĂ€ppsfria ekonomin kommer att utvecklas, sĂ€ger ordförande Ursula von der Leyen pĂ„ en presskonferens i Bryssel.

Hennes plan handlar framför allt om att snabba upp tillstÄndsprocesser och underlÀtta för statsstöd till förnybar energi och gröna investeringar.

Fyra ben

Planen stÄr pÄ fyra ben: enklare regler, mer finansiering, bÀttre utbildning och mer handel.

Kommissionen vill bland annat ge EU-lÀnderna möjlighet att anvÀnda sig av mer pengar frÄn redan existerande stödfonder, för att till exempel kunna ge skattelÀttnader till "nollutslÀppsindustrin".

Senare i Är kommer dessutom förslag om en "suverÀnitetsfond" för att fÄ fram Ànnu mer pengar.

– Men den tar lite mer tid att utveckla, sĂ€ger von der Leyen, som fortsatt inte nĂ€mner nĂ„gra summor pĂ„ hur stor en sĂ„dan fond skulle kunna bli.

Olika Äsikter

Förslagen riskerar dock att fĂ„ ett blandat mottagande. Åsikterna gĂ„r isĂ€r bland olika EU-lĂ€nder om bĂ€sta sĂ€ttet att hantera USA-stödet.

Inte minst Àr lÀnder som Finland, Danmark och NederlÀnderna starkt skeptiska till fler subventioner pÄ EU-nivÄ. Oron Àr ocksÄ stor för att Tysklands och Frankrikes möjligheter att stötta den egna industrin riskerar att försÀmra konkurrenslÀget för företag och industrier i mindre EU-lÀnder.

De tvÄ lÀnderna spelar som vanligt en nyckelroll i sammanhanget och skickar nÀsta vecka den franske finansministern Bruno Le Maire och tyske ekonomiministern Robert Habeck pÄ en gemensam resa för att diskutera USA-stödet med de styrande i Washington.

"En balansakt"

Dessförinnan kommer Habeck till Stockholm under torsdagen för att trÀffa energi- och nÀringsminister Ebba Busch (KD). Hon kallar onsdagens förslag för ett "viktigt steg" mot ett "smart, selektivt och samlat svar" inom EU.

– Det Ă€r bra att kommissionen sĂ„ pass snabbt lĂ€gger fram det hĂ€r förslaget. Det Ă€r efterlĂ€ngtat av mĂ„nga. Samtidigt sĂ„ Ă€r det en balansakt. Statsstöd som motiveras enbart för att rĂ€dda större branscher att matcha stöd i andra delar av vĂ€rlden Ă€r generellt sett inte nĂ„gon bra idĂ©, sĂ€ger Busch pĂ„ telefon till TT.

Anna Stellinger, chef för internationella frÄgor pÄ Svenskt NÀringsliv, Àr inne pÄ samma sak.

– Det var fullt rimligt att vi förenklade och luckrade upp statsstödsreglerna med tanke pĂ„ hur allvarlig situationen var i EU under pandemin, men att förlĂ€nga ett krisramverk med statsstöd ser vi som vĂ€ldigt problematiskt. Det gör att vi bit för bit luckrar upp den inre marknaden. Det Ă€r lĂ„ngsiktigt inte rĂ€tt vĂ€g att gĂ„, sĂ€ger Stellinger till TT.

Förslag i mars

Kommissionens förslag ska nÀrmast upp pÄ det toppmöte som EU-lÀndernas stats- och regeringschefer hÄller i Bryssel den 9-10 februari.

FÀrdiga förslag vÀntar sedan i mitten av mars.

Som ordförandeland i EU:s ministerrÄd fÄr Sverige dÄ ett sÀrskilt ansvar för att jÀmka ihop medlemslÀndernas Äsikter. Ebba Busch tycker sig dock se en stor vilja att enas.

Den som hoppas pÄ att EU ska ta nya stora lÄn för att lösa frÄgan fÄr emellertid inget stöd frÄn Sverige.

– Det finns ganska mycket pengar inom EU-systemet. Som vi ser det Ă€r det inte aktuellt med ytterligare gemensam upplĂ„ning i det hĂ€r lĂ€get, sĂ€ger Ebba Busch.

Fakta: Bidens klimatpaket

USA:s president Joe Biden fick tidigt i höstas igenom sitt stora stödpaket, Inflation reductions act. Paketet förkortas IRA, men har allt oftare kommit att uttalas som ett ord – Ira – för att undvika sammanblandningar med de vĂ„ldsamma irlĂ€ndska nationalisterna i IRA.

USA-paketet innehÄller enorma miljösatsningar som ska hjÀlpa till att driva pÄ utslÀppsminskningen inom framför allt el- och transportsektorn genom skattelÀttnader för vindsnurror, solpaneler, batterier och elfordon. Det Àr den största federala investeringen som gjorts i USA pÄ ren energi.

Inom EU finns samtidigt stor oro för att paketet ska försÀmra europeiska företags konkurrensförmÄga och Àven att företag i EU ska lockas att flytta till USA i stÀllet för att fÄ tillgÄng till stödet.


Fakta: SĂ„ svarar EU

EU-kommissionen har lanserat en "grön industriplan" för att "förbÀttra konkurrenskraften i EU:s utslÀppsfria industri och stödja övergÄngen till klimatneutralitet".

I planen ingÄr löfte om att föreslÄ ett ramverk för utslÀppsfri industri med enklare regler och stöd för gemensamma satsningar. Parallellt hÀnvisas till redan tidigare utlovade förslag om nödvÀndiga rÄvaror och en reform av elmarknaden.

Dessutom föreslÄs ytterligare tillfÀlliga lÀttnader av EU:s statsstödsregler samt möjlighet att anvÀnda pengar ur diverse tillgÀngliga EU-fonder. Senare i Är kommer Àven förslag om en ny "suverÀnitetsfond".

Kommissionen utlovar Àven satsningar pÄ utbildning av nödvÀndig arbetskraft och stÀrkt fokus pÄ att slutföra nya frihandelsavtal.

Planen ska nÀrmast diskuteras av EU:s stats- och regeringschefer vid ett toppmöte i Bryssel den 9-10 februari.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!