Miljarderna rullar i EU:s kamp mot coronan

Nord mot syd, öst mot vĂ€st – och alla mot Bryssel. Oenigheten Ă€r stor nĂ€r EU nu ska pĂ„börja den ekonomiska Ă„terhĂ€mtningen efter coronakrisen. TrĂ€tofrĂ„gan Ă€r vad den fĂ„r kosta – och hur pengarna ska ges.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och permanente rÄdsordföranden Charles Michel fÄr det tufft att övertyga alla om rÀtt medicin för coronakrisens ekonomiska effekter. Arkivfoto.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och permanente rÄdsordföranden Charles Michel fÄr det tufft att övertyga alla om rÀtt medicin för coronakrisens ekonomiska effekter. Arkivfoto.

Foto: Olivier Hoslet/AP/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-05-17 16:20

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och permanente rÄdsordföranden Charles Michel har redan lovat vitt och brett om de ekonomiska ÄtgÀrder som Àr pÄ gÄng.

Förslaget om nÀsta lÄngtidsbudget hÄller pÄ att omformuleras samtidigt som ett "ÄterhÀmtningsinitiativ" med allehanda lÄn och bidrag ska lanseras.

Minst 1 500 miljarder euro hoppas kommissionen kunna fĂ„ loss via garantier, investeringar och lĂ„n. EU-parlamentet trycker i sin tur pĂ„ för att fĂ„ upp siffran till 2 000 miljarder – motsvarande 21 000 miljarder svenska kronor (21 000 000 000 000 kronor).

– Det Ă€r helt uppenbart att den ekonomiska kris som vi ser nu Ă€r den djupaste som EU nĂ„gonsin har upplevt. Och det Ă€r klart att det krĂ€ver att det blir ett ordentligt stöd och Ă„tgĂ€rder för att sĂ„ snart som möjligt, sĂ„ snart hĂ€lsolĂ€get tillĂ„ter det, komma tillbaka till en fullt fungerande ekonomi igen, sĂ€ger svenska EU-kommissionĂ€ren Ylva Johansson till TT.

Syd vill ha bidrag

FrÄgan Àr bara var pengarna ska tas ifrÄn.

HÄrt coronadrabbade lÀnder i Sydeuropa vill ha sÄ mycket som möjligt som bidrag. Det gillas inte i norr dÀr man föredrar att tala om lÄn.

De nyare medlemslĂ€nderna i Östeuropa vill att pengarna flyttas frĂ„n utlovade miljösatsningar. Det gillas inte av de gamla i vĂ€st, som hellre omfördelar frĂ„n stödet till fattiga regioner.

Resultatet Àr en infekterad strid som alla gÀrna skildrar som en risk för hela EU:s överlevnad om inte just de fÄr som de vill.

Framför allt i söder finns en vÀxande ilska över vad man anser vara snÄlhet frÄn rikare medlemslÀnder i norr.

– Det Ă€r motbjudande med den tyska instĂ€llningen till EU. De utmĂ€rker sig sjĂ€lva genom sin girighet, trots krisen, frĂ€ser till exempel italienske EU-parlamentsledamoten Piernicola Pedicini frĂ„n FemstjĂ€rnerörelsen, enligt nyhetssajten Politico Europe.

Vill ha balans

Tyskland och NederlĂ€nderna Ă€r frĂ€msta mĂ„let för kritiken frĂ„n lĂ€nder som Italien, Spanien och Portugal. Men Ă€ven Sverige, Danmark och Österrike ingĂ„r bland de lĂ€nder som ifrĂ„gasĂ€tts för sin ovilja att öka pĂ„ EU-budgeten.

SydlÀnderna har ocksÄ flankstöd frÄn EU-parlamentet dÀr majoriteten Àr för en rejÀlt utökad budget.

Det gillas inte av svenske ledamoten Tomas Tobé (M).

– Vi kommer att behöva göra mycket, bĂ„de i medlemsstaterna och pĂ„ EU-nivĂ„, men det mĂ„ste finnas nĂ„gon form av balans i de förslag som lĂ€ggs fram. Det Ă€r inte rimligt att merparten ska vara bidrag och inte lĂ„n. Det kommer dessutom att snedvrida konkurrensen pĂ„ den inre marknaden, sĂ€ger TobĂ© till TT.

Han hoppas att Sverige tillsammans med NederlĂ€nderna, Österrike och Danmark stĂ„r fast vid att hĂ„lla EU-budgeten pĂ„ motsvarande max 1 procent av EU-lĂ€ndernas samlade intĂ€kter, BNI.

– Det mĂ„ste finnas en kraft i detta som hĂ„ller i nĂ€r alla bara vill slĂ€ppa pĂ„ pengarullningen, sĂ€ger TobĂ©.

Beroende av omvÀrlden

Kollegan Erik Bergkvist (S) tycker Ä andra sidan att det kan vara vÀrt för Sverige att börja göra en omvÀrdering, med tanke pÄ hur mycket av den svenska ekonomin som hÀnger pÄ handel med andra lÀnder, inte minst i EU.

– Vi kan fĂ„ i gĂ„ng hjulen i Sverige, men kommer aldrig att vara i nĂ€rheten av hur det varit om inte ocksĂ„ omvĂ€rlden fungerar. VĂ€st mĂ„ste hjĂ€lpa öst och nord mĂ„ste hjĂ€lpa syd, sĂ€ger Bergkvist pĂ„ en webbriefing inför EU-parlamentets senaste session.

Samma argument anvÀnds av Ylva Johansson i EU-kommissionen.

– Ju snabbare andra medlemslĂ€nder kan komma tillbaka till en fullt fungerande ekonomi, desto bĂ€ttre gĂ„r det ocksĂ„ för lĂ€nder som Sverige, sĂ€ger Johansson till TT.

Fakta: EU:s svar pÄ coronakrisen

EU:s medlemslÀnder har hittills enats om ett stödpaket pÄ totalt 540 miljarder euro för att möta coronakrisen. 100 miljarder euro som ska finansiera system med korttidsarbete, 200 miljarder euro i form av lÄn till smÄ och medelstora företag och 240 miljarder euro för att bekosta ökade kostnader inom sjukvÄrd och minska smittspridning. Förhoppningen Àr att ÄtgÀrderna ska vara formellt godkÀnda redan till den 1 juni.

EU-kommissionen har samtidigt lÀttat pÄ sina statsstödsregler och gett klartecken för allehanda mÄngmiljardstöd frÄn medlemslÀnderna. ExtraÄtgÀrder har ocksÄ införts för att till exempel gemensamt inhandla medicinsk utrustning, ta fram vaccin och slopa kravet pÄ att flygbolagen upprÀtthÄller ett visst antal flygningar för att behÄlla sina start- och landningstider.

Parallellt har EU-kommissionen fĂ„tt i uppdrag att ta fram ett "Ă„terhĂ€mtningsinitiativ", pĂ„ upp mot 1 500 miljarder euro, samt presentera ett förĂ€ndrat förslag till lĂ„ngtidsbudget för Ă„ren 2021–2027. Förslagen har vĂ€ntats till nĂ€sta vecka, men uppges nu kunna dröja Ă€nda till slutet av mĂ„naden.


Fakta: Kampen om EU:s budget

Ekonomiskt styrs EU via sjuÄriga lÄngtidsbudgetar som sÀtter upp ramarna kring hur mycket som varje Är ska lÀggas pÄ olika arbetsomrÄden. Budgeten föreslÄs av EU-kommissionen men förhandlas sedan fram av medlemslÀnderna, varpÄ den i slutÀndan Àven mÄste godkÀnnas av EU-parlamentet.

De största utgiftsposterna Àr regionalpolitiken och jordbruket som fÄr vardera ungefÀr en tredjedel av EU-pengarna.

NĂ€sta lĂ„ngtidsbudget gĂ€ller för Ă„ren 2021–27 och skulle enligt planerna ha godkĂ€nts redan i höstas. Stor oenighet har dock rĂ„tt om storleken, dĂ€r EU-kommissionens förslag legat pĂ„ motsvarande 1,13 procent av EU-lĂ€ndernas samlade bruttonationalinkomst. EU-parlamentet vill emellertid se en budget pĂ„ hela 1,3 procent, medan Sverige, NederlĂ€nderna, Danmark och Österrike anser att det mĂ„ste rĂ€cka med 1,0.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!