Ekonom: Vettigt att återinföra amorteringskravet

Bopriserna går bara uppåt, och folk skuldsätter sig allt mer. När Finansinspektionen nu meddelar att amorteringskraven ska införas igen i augusti tycker Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, att det är bra.

– Jag tror att det är vettigt att återinföra amorteringskravet, givet att vi får en mer normal situation framöver. Men det vet vi ännu inte, säger han.

Calmfors konstaterar att bostadspriserna stiger och att skuldsättningen ökar, samtidigt som konsumentprisökningarna är låga. Det är en besvärlig situation. Pandemin har förstärkt detta, vi har blivit allt mer begivna på större och dyrare bostäder då vi varit hemma.

– Det kan vara en bestående förändring eftersom mer hemarbete kräver mer bostadsyta.

Men det råder ett slags obalans gentemot inflationen när bostadspriserna bara går upp. Priserna på olika tillgångar, som bostäder och även aktier, stiger. Samtidigt har vi låga konsumentprisökningar.

– Obalansen späds på av penningpolitiken eftersom det leder till att tillgångspriserna ökar snabbt. Vi vill ju ha upp inflationen som vi vanligen mäter den men den får mest effekt på tillgångspriserna.

Hellre högre skatt

Han tror att ett amorteringskrav kan dämpa obalansen.

– Det kan i all fall verka i den riktningen.

Men egentligen är han för en ökad beskattning av bostäder.

– Det skulle dämpa bostadspriserna. De som är emot fastighetsskatt tänker att det är en skattehöjning, men då skull andra skatter bli lägre i stället, säger Lars Calmfors.

Men bostadsköpare verkar inte tro på att de ska tvingas amortera igen, enligt mäklarfirman Erik Olsson Fastighetsförmedling, som frågat bostadsspekulanter vid visningar under februari i år. Trots att Finansinspektionen redan då kravet togs bort i fjol deklarerade att det var en tillfällig lättnad.

– Då blir det här en jobbig överraskning för många. Om det blir amorteringskrav på tre procent, som det varit, så innebär det ganska mycket för bolånetagarna, säger Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson.

Han tycker att Finansinspektionen kunde varit tydligare med att lättnaden för amorteringskravet bara var tillfällig, ungefär som Riksbanken brukar flagga i förväg för räntehöjningar. Då styr informationen i sig hushållen mot det beteende man önskar redan innan det man talar om sker.

– Politiker och myndigheter bör vara försiktiga, så de inte av misstag råkar utlösa den kris de vill undvika, säger han och menar exempelvis ett kraftigt boprisfall.

Krossade drömmar

Fast kanske kan man då i stället undra om banker och mäklare gjort sitt jobb tillräckligt bra, när många bostadsköpare inte fattat att de kommer att behöva betala tillbaka sina lån. Både bankerna och mäklarna ska ju informera och vägleda vid lån och bostadsköp.

– Jo, men vi uppmanar alltid köpare att ha en tät dialog med banken, särskilt nu när pandemin gör att det kan ske stora förändringar snabbt. Och banker räknar med amorteringen, det gör att folk inte får större låneutrymme, säger Johan Nordenfelt.

Björn Wellhagen, vd på Mäklarsamfundet, ser framför sig hur återinförandet av amorteringskravet innebär att mångas drömmar om en egen bostad nu går i kras.

– Den drömmen borde ligga på bostadspolitikernas agenda. Men Finansinspektionen har ett helt annat fokus.

– De hänvisar till riskerna med skuldsättning, och också till undersökningar från exempelvis Danmark och Storbritannien. Men där fanns helt andra spekulativa inslag som vi inte har här, så detta saknar vetenskaplig grund.

Han ser inte någon risk med en ökande skuldsättning på en generell nivå. Det är något helt naturligt när folk bor länge i en bostad och en ny köpare tar över, tycker Wellhagen. Däremot måste förstås vars och ens förmåga att betala sin skuld bedömas, säger han.

De som förlorar på att amorteringskravet kommer tillbaka är alla som står utanför bostadsmarknaden, anser Wellhagen.

– Alla kreditrestriktioner borde ses över. Vi har bolånetak, amorteringskrav och extra amorteringskrav, dessutom kreditrestriktioner hos bankerna, säger han.