FI-chefen varnar för räntesmäll

Ett utdraget Ukrainakrig som trycker upp inflationen högre kan i leda till att räntorna stiger mer och snabbare än väntat, enligt Erik Thedéen. Detta ökar pressen på högt belånade hushåll och kommersiella fastighetsföretag i Sverige.

Särskilt oroad är FI-chefen för hur de mest räntekänsliga kommersiella fastighetsföretagen ska klara utvecklingen och han säger att FI följer utvecklingen där noga.

Varje centralbanks mardröm

Enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning lyfte den så kallade KPIF-inflationen i februari till 4,5 procent, den högsta nivån sedan december 1993. Och både marknaden och de flesta bedömare räknar nu med att Riksbanken kommer tvingas höja styrräntan redan i år.

Centralbankschefen Stefan Ingves har också börjat skruva på sig och förklarat att Riksbankens egna prognos om en räntehöjning först 2024 inte längre gäller.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari bidrar till att förvärra inflationstrycket och riskerar att skapa varje centralbanks mardröm: så kallad stagflation – det vill säga ökad inflation samtidigt som tillväxten bromsar in.

Risken för någon typ av svensk finanskris som en direkt följd av att Ryssland eller ryska banker skulle hamna på obestånd till följd av sanktioner tonas ned av FI-chefen.

– Under en procentenhet av den samlade utlåningen i det europeiska banksystemet går mot Ryssland eller Belarus. Det klarar det europeiska banksystemet, säger han.

"Högre räntor, högre inflation och lägre tillväxt"

Men andrahandseffekterna kan bli riktigt jobbiga.

– Energipriserna kommer driva ned tillväxten. Vi får stigande inflation. Centralbankerna höjer räntorna. Riskpremierna stiger. Vi får en värld som består av högre räntor, högre inflation och lägre tillväxt. Det är förstås en värld som kan innebära risker för finansiella institut och för ökad arbetslöshet, säger Thedéen.

– De här andrahandseffekterna, de ska vi inte underskatta, tillägger han.

Det avgörande är enligt Thedéen att svenska hushåll och företag ser till att ha goda marginaler, för att skapa motståndskraft, i den här typen av krislägen.

– Vi känner oss ganska tillfredsställda med det faktum att vi faktiskt har byggt upp motståndskraft i banker och hushåll.

Inför Ukrainakriget var Thedéen kritisk till delar av Riksbankens stödköpsprogram, som han tycker borde ha strypts tidigare för att inte skapa obalanser och späda på inflationstrycket i onödan.

– Men det är inte den stora frågan i den här krishanteringen just nu. Nu är det en inflationsutveckling som har effekter på ekonomi och potentiellt på finansiell stabilitet.

"Det finns en stor osäkerhet"

Den typ av stödåtgärder som FI använde i pandemin – med slopade amorteringskrav eller minskade buffertkrav på banker – tror inte Thedéen blir aktuellt som det ser ut nu.

– Jag har svårt att se det.

Han påminner om skräckscenariot våren 2020, med tvåsiffriga BNP-ras, börskollaps och massarbetslöshet i prognoserna.

– Där är vi inte i dag. Nu pratar vi kanske om någon procentenhets lägre tillväxt i västvärlden och Sverige och något högre inflation. Men det är inte så att de västliga ekonomierna eller för den delen finansmarknaderna är utsatta för några chocker nu.

– Det finns en stor osäkerhet, men det går inte alls att jämföra med 2020, så därför är det inte aktuellt att göra något på amorteringskrav eller kapitalkrav.