Vad Àr inflation?
ââDet innebĂ€r att priserna stiger, men de mĂ„ste fortsĂ€tta att stiga för att vi ska fĂ„ inflation. Det rĂ€cker inte med att priserna Ă€r höga, sĂ€ger Annika Winsth, chefsekonom pĂ„ Nordea.
SÄ Àr det nu. Enligt februarisiffrorna var inflationen i Sverige 4,5 procent i Ärstakt, en bra bit över Riksbanken inflationsmÄl pÄ 2 procent.
ââDefinitionen pĂ„ inflation Ă€r att det ska vara breda prisuppgĂ„ngar, inte bara pĂ„ en vara, sĂ€ger Robert Bergqvist, senior ekonom pĂ„ SEB.
Vi fÄr helt enkelt allt mindre för pengarna, förklarar han. Det Àr vi inte vana vid, för under omkring 20 Är har inflationen legat pÄ en lÄg nivÄ.
.
Kan man inte bara bestÀmma att priserna inte ska fÄ stiga?
ââMan kan försöka, och det har har ocksĂ„ gjorts. Det kallas priskontroller. Men erfarenheten Ă€r att det har negativa konsekvenser för ekonomin, sĂ€ger Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Priserna Àr ett sÀtt att reglera tillgÄng och efterfrÄgan, förklarar han. Om inte priserna fÄr höjas sÄ tar varorna slut i stÀllet, om ingen kan och vill producera till det pris som fÄr tas ut.
Staten kan försöka reglera detta i lag, berÀttar han, men det kommer sannolikt att innebÀra tvÀrt stopp, eftersom varor skulle sÀljas med förlust. Dessutom skulle svarta marknader kunna uppstÄ.
Robert Bergqvist ser ocksÄ att det dÀr med lÄsta priser blir vÀldigt illa för ekonomin.
ââOm inte varor fĂ„r stiga i pris sĂ„ gĂ„r man miste om instrumentet för omfördelning.
.
Hur sprids inflation?
ââTa till exempel en telefon som man köper i en affĂ€r. DĂ„ priserna stiger pĂ„ de varor och tjĂ€nster som behövs för att tillverka den sĂ„ gĂ„r priset upp, sĂ€ger Annika Winsth.
Till slut blir det sÄ att Àven den som stÄr i affÀren och sÀljer telefonen upplever att allt blivit dyrare och krÀver höjd lön, förklarar hon. DÄ höjs priset Ànnu mer. Det blir en slags katten pÄ rÄttan, rÄttan pÄ repet-spridning.
Varför har vi inflation nu?
Pandemin tÀnde den första inflationsgnistan, förklarar de. NÀr samhÀllena stÀngdes pÄ grund av smittan slog fabrikerna igen. Men efterfrÄgan pÄ varor fanns kvar, och mÄnga ville köpa alla möjliga produkter.
ââNĂ€r mĂ„nga vill handla uppstĂ„r en efterfrĂ„geinflation, sĂ€ger Annika Winsth.
DÄ visade det sig att fraktcontainrarna befann sig pÄ fel stÀlle och fraktfartygen blev fulla. Det uppstod brister pÄ transporter och pÄ varor.
BÄde Robert Bergqvist och Annika Winsth pÄpekar att staterna gick in och stöttade rejÀlt för att folk och företag skulle klara krisen, och ocksÄ fortsatte med det, trots att pandemieffekterna slÀppt. Priserna steg, eftersom allt fler ville köpa varor och tjÀnster.
Kanske hade vi kommit ur det hela sÄ smÄningom. MÄnga trodde lÀnge att inflationen bara var tillfÀllig.
Men sÄ invaderade Ryssland Ukraina.
ââRyssland Ă€r ett rĂ„varuland, och tar man bort rĂ„varor sĂ„ gĂ„r priserna upp, sĂ€ger Annika Winsth.
.
Ăr det alltid dĂ„ligt med inflation?
Nja, egentligen inte, enligt Robert Bergqvist. En viss, lÄg inflation Àr viktig för ekonomin. Det gör att konsumenter och producenter styrs till mer ÀndamÄlsenliga sÀtt att konsumera och producera.
ââDet gör att ekonomin fungerar bra, det möjliggör förflyttning av resurser. Om exempelvis priset pĂ„ Ă€pplen stiger och morotspriset sjunker sĂ„ konsumerar vi mer morötter och mindre Ă€pplen.
En lÄg och jÀmn inflation gör ocksÄ att det gÄr att förutsÀga hur ekonomin ska bli. DÄ vÄgar producenter och investerare fatta beslut, förklarar han.
Hur kan man man motverka inflation?
Boten mot en för hög inflation Àr att höja rÀntan, förklarar de. Det Àr centralbankerna som har till uppgift att hÄlla inflationen pÄ en lagom nivÄ, och som verktyg finns styrrÀntan.
Med en högre rÀnta samlas mer pengar pÄ banken och efterfrÄgan minskar.
Nu ligger rÀntan pÄ noll procent, men mÄnga tror att Riksbanken kommer att behöva höja snart. En del tror redan i april, medan andra ser framför sig att det kan vÀnta till hösten.
Men centralbankerna kan ocksÄ "prata ned" inflationen, pÄpekar Robert Bergqvist. Genom att hota med rÀntehöjningar, som amerikanska Fed nu gör, sÄ kyls ekonomin av.
.
Vilka risker finns framöver?
Bo Becker Àr orolig över att det kan bli svÄrt att fÄ stopp pÄ inflationsspiralen. Centralbankerna i vÀstvÀrlden Àr lite "otrÀnade" pÄ inflationsbekÀmpning, eftersom inflationen varit lÄg sÄ lÀnge.
Annika Winsth har lÀnge varit kritisk till Riksbanken, hon tycker att rÀntan borde ha höjts lite redan i höstas. DÄ hade vi fattat galoppen, och blivit lite mer ekonomiskt försiktiga, tror hon.
ââRisken nu Ă€r att Riksbanken behöver ta i mycket mer, sĂ€ger hon.
Svenska rÀntehöjningar kommer att pÄverka hushÄllens ekonomi, enligt Bo Becker. MÄnga har stora bostadslÄn, och ofta med rörlig rÀnta.
ââHöjd rĂ€nta kommer att göra ont. Om Riksbanken höjer rĂ€ntan före valet sĂ„ Ă€r det inte positivt för den sittande regeringen, sĂ€ger han.
.
Varför Àr psykologin sÄ viktig?
BÄde Bo Becker och Robert Bergqvist förklarar att inflationen framöver kommer att bero pÄ hur vi har det inuti vÄra huvuden. Det handlar om vilka förvÀntningar vi har pÄ inflationen. Tror vi att den Àr övergÄende, eller tror vi att den kommer fortsÀtta att vara hög Àven nÀsta Är? DÄ kommer vi att vilja ha högre löner för att kompenseras.
ââDet Ă€r avgörande. Det sĂ€ger nĂ„got om hur det blir. Dagens inflationssiffror Ă€r gĂ„rdagen, sĂ€ger Robert Bergqvist.
Vad hÀnder om det inte lyckas?
Bo Becker ser framför sig att inflationen kan bita sig fast och vara svÄr att fÄ ned.
Samtidigt har vi just nu en hög arbetslöshet i Sverige, cirka 8 procent. Om inflationen inte ger med sig kan vi ha bÄde hög inflation och arbetslöshet samtidigt, sÄ kallad stagflation.
ââDet Ă€r inte svĂ„rt att se att rĂ€ntehöjningar Ă€r nödvĂ€ndiga, men det kan vara politiskt svĂ„rt att genomföra dem. Det kan komma att sĂ€tta bĂ„de politiker och Riksbanken pĂ„ prov, sĂ€ger Bo Becker.