Så rustar vi Sveriges järnvägar

Debatt. En bättre fungerande järnväg kräver mer än miljardanslag till drift och underhåll. Utan tillräckligt många bantekniker, eltekniker och signaltekniker blir det svårt att uppnå den nationella transportplanens ambitioner.

Foto: Bezav Mahmod/SvD/TT

Samhälle och välfärd2019-01-15 06:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

En hållbar tillväxt är vår tids ödesfråga.

Den regering som tillträder efter höstens politiska vakuum måste ge Trafikverket ansvar för kompetensförsörjningen till järnvägstekniska yrken.

Den nationella transportplanen 2018–2029 ska rusta Sveriges järnvägar. Drygt 700 miljarder kronor satsas på infrastrukturen, varav 125 miljarder går till drift och underhåll av järnvägsnätet.

Prioriteringen är nödvändig. Persontågen i Sverige har sämre punktlighet än i jämförbara EU-länder. Försenade tåg och gods som inte kommer fram i tid är inslag som alltför många vant sig vid.

Det går att vända den negativa utvecklingen. Men en bättre fungerande järnväg kräver mer än miljardanslag till drift och underhåll. Utan tillräckligt många bantekniker, eltekniker och signaltekniker blir det svårt att uppnå den nationella transportplanens ambitioner.

I dag arbetar 3 800 tekniker inom järnvägen. Inom fem år kommer 1 700 årsarbetare att saknas. Framförallt till följd av pensionsavgångar.

Ändå finns inget övergripande nationellt ansvar för kompetensförsörjningen.

I dag arbetar 3 800 tekniker inom järnvägen. Inom fem år kommer 1 700 årsarbetare att saknas. Framförallt till följd av pensionsavgångar.

Hösten 2018 startade fyra samordnare olika järnvägstekniska utbildningar: Trafikverksskolan i Ängelholm samt i Vansbro, Åmåls och Falköpings kommuner. Totalt erbjöds strax över 100 platser. Färre än 10 procent av behovet. Därför föreslår vi ett antal åtgärder som gör transportplanens prioritering av drift och underhåll mer realistisk.

– Den regering som tillträder efter höstens politiska vakuum måste ge Trafikverket ansvar för kompetensförsörjningen till järnvägstekniska yrken. Detta ska ske i samverkan med branschen.

- Det behövs enhetliga nationella utbildningsplaner för järnvägstekniska utbildningar utifrån fastställda krav för respektive roll, ansvar och arbetsuppgifter.

- De statligt finansierade utbildningsplatserna för järnvägstekniska yrken måste bli fler och spridas till fler ställen i landet.

- Genom framtida branschskolor för järnvägstekniska utbildningar skulle kompetensförsörjningen kunna ske på fler orter i landet.

- Den kommunala gymnasieskolan behöver öppna upp för järnvägstekniska utbildningar. Det kräver till exempel att Arbetsmiljöverket ändrar arbetstidsreglerna så att elever under 18 år kan vistas i spår nattetid under sin yrkesutbildning (APL).

- Bristen på erfarna och kompetenta lärare är påtaglig. Satsa på aktiviteter som leder till fler lärare med rätt kompetens.

- Krav på svenskt medborgarskap som en del i säkerhetsklassningen för arbeten inom järnvägen gör rekryteringsunderlaget mindre. I Tyskland har nyanlända med eltekniska utbildningar erhållit vidareutbildningar och bidragit till kompetensförsörjningen.

Behovet av en hållbar tillväxt är vår tids ödesfråga.

Därför måste järnvägen ges bästa möjliga förutsättningar för såväl arbetspendling som för godstransporter.

Robert Röder, ordförande i Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer

Christer Johansson, lokalchef Västerbotten Sveriges Byggindustrier