Ge barnen en stark röst i Sveriges alla hörn

Debatt. Sverige var det första landet i världen som införde en lagstiftning mot barnaga för 40 år sedan. Vi var ett av de första länderna som ratificerade barnkonventionen. Den 1 januari nästa år tar Sverige ännu ett stort steg när barnkonventionen blir svensk lag.

Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Samhälle och välfärd2019-11-22 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.

Det brukade Astrid Lindgren säga. Hon som med sina berättelser beskrivit många barndomar i Sverige och runtom i världen.

Astrid Lindgrens berättelser visar på ett fantastiskt sätt något som vuxenvärlden ofta glömmer bort. Att barn är egna personer, med olika egenskaper, drömmar och förhoppningar. Att barn har rätt att komma till tals. Att barn har tankar och idéer om hur deras situation kan bli bättre. Att barn har rättigheter. Allt det kan vi se i rebelliska Pippi, kloka Skorpan och viljestarka Tjorven.

Den här veckan fyller Barnkonventionen 30 år. Det är ett tillfälle att fira, men också reflektera över hur vi kan göra barns situation bättre.

Trots att en av våra viktigaste barnrättskämpar var svensk – Astrid Lindgren – finns oerhört mycket kvar att göra.

Uppskattningsvis 200 000 barn i Sverige lever i familjer där det förekommer våld. Allt fler barnfamiljer lever i otrygga boendesituationer. Barn som är omhändertagna riskerar att hamna efter i skolgången och få sämre möjligheter att bygga sig en god framtid. Och trots att samhället arbetat mycket med barnperspektivet lyssnar vi inte alls på barn på det sätt som de har rätt till.

Sverige var det första landet i världen som införde en lagstiftning mot barnaga för 40 år sedan. Vi var ett av de första länderna som ratificerade barnkonventionen.

Den 1 januari nästa år tar Sverige ännu ett stort steg, när barnkonventionen blir svensk lag. Vi är sedan länge bundna av barnkonventionen eftersom vi har antagit den, men när konventionen blir lag kommer arbetet för barns rättigheter att få en ännu större tyngd. Arbetet för barns rättigheter upphör dock inte den 1 januari – det har bara börjat.

För trots alla steg som tagits finns det fortfarande barn som far illa i Sverige. Trots att vi är ett av världens rikaste länder har inte alla barn en bra uppväxt. Trots att en av våra viktigaste barnrättskämpar var svensk – Astrid Lindgren – finns oerhört mycket kvar att göra.

I Västerbotten kommer vi under 2020 att jobba extra fokuserat med barn och ungas psykiska hälsa. Vi kommer att möta barnen på deras arenor, prata med dem och öka vår förståelse kring hur vi ska arbeta både förebyggande och här och nu för att stävja den ohälsa som så många känner.

Barnen är vårt hopp och vår framtid. Vi behöver se till att barns rättigheter tillgodoses och förbättra barns uppväxtvillkor.

För barns uppväxt går inte i repris

Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation

Elin Söderberg, ordförande Miljöpartiet Västerbotten

Emma Lindqvist (MP), regionråd Region Västerbotten med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet