Vi når ut till de nyanlända i Västerbotten

Debatt. En ny studie om Ibn Rushd visar att vi uppfyller studieförbundens demokratisyfte, och att vi behövs eftersom vi når målgrupper som få andra når. Vi hoppas att resultatet ska bidra till en mer saklig debatt om hur den svenska demokratin kan utvecklas, skriver företrädare för studieförbundet.

Vi behövs eftersom vi når målgrupper som få andra når, skriver företrädare för studieförbundet Ibn Rushd.

Vi behövs eftersom vi når målgrupper som få andra når, skriver företrädare för studieförbundet Ibn Rushd.

Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

Politik2019-09-15 19:14
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined
Vi behövs eftersom vi når målgrupper som få andra når, skriver företrädare för studieförbundet Ibn Rushd.

Nyligen presenterades en oberoende studie om Ibn Rushds verksamhet och demokratiska värdegrund.

Studien gjordes av professor Erik Amnå på uppdrag av Folkbildningsrådet och visar att vi uppfyller studieförbundens demokratisyfte. Bakgrunden är att Ibn Rushds ”egentliga” religiösa och politiska syften har ifrågasatts. Folkbildningsrådet konstaterar även att vi bidrar till att uppnå folkbildningens mål.

Erik Amnå tar upp många positiva aspekter av vår verksamhet, inte minst hur vi bedriver ett folkbildningsarbete som gör skillnad.

Det beror främst på att vi engagerar målgrupper som få når: våra deltagare består till stor del av personer som bor i socioekonomiskt utsatta områden, personer med utomeuropeisk härkomst, unga, korttidsutbildade och nyanlända. I Västerbotten nådde vi 144 deltagare och ordnade 2 151 timmar folkbildande verksamhet under 2018.

Folkbildning handlar inte om snabba resultat – tvärtom. Studien lyfter en diskussion om att folkbildningen är ett demokratiarbete som bör tillåtas att vara i utveckling. Stödet till folkbildning beskrivs som ett ”högriskprojekt” där det handlar om att hantera och lära av risker, inte att undvika dem. I den andan vill Ibn Rushd arbeta.

Inte bara extrema är bidragsberoende

Studien pekar också ut områden där vi nu behöver rikta extra fokus. Ibn Rushd har kritiserats för att föreläsare som uttalat sig kränkande deltagit vid våra arrangemang. Vi är medvetna om att fel har begåtts och har numera rutiner för att granska gäster. Ibn Rushd är inte en plattform för hat eller hot.

Ibn Rushd måste arbeta för att våra medlemsföreningar ska ha kvinnor på tunga poster. Vi har ett viktigt uppdrag i att bidra till ett jämställt samhälle, och vi arbetar aktivt med att engagera kvinnliga cirkelledare och att motverka machokulturer.

Vi behöver också arbeta mer med HBTQ-frågor och mot antisemitism – något vi tar på största allvar.

Ibn Rushd har verksamheter med fokus på interreligiös dialog, men vi kan bli bättre på att berätta att vi är ett studieförbund dit alla är välkomna.

Muslimer med olika bakgrunder är en naturlig del av Sverige. Om de inte ges verktyg att delta i samhället innebär det att demokratin begränsas.

Trots detta har flera kommuner pausat sitt ekonomiska stöd till Ibn Rushd i väntan på Folkbildningsrådets studie.

Med beskedet att vi uppfyller studieförbundens demokratisyfte hoppas vi att frågetecken har rätats ut.

Studien visar att det inte finns skäl att neka oss stöd och att Ibn Rushd är viktiga för det demokratiska landskapet i Västerbotten och i Sverige.

Maha Alhaddad, verksamhetsledare Ibn Rushd distrikt Norra

Alve Högman, förbundschef Ibn Rushd