Det svenska flyget jobbar hårt för att möta framtidens behov av gröna och hållbara resor.
Men politiken svarar inte med konstruktiva förslag som främjar flyget som näring och den omställningsprocess som man befinner sig i.
För att tillsammans sätta kurs mot framtiden behövs politiska beslut som bidrar till omställningen.
Flyget skapar tillgänglighet som bidrar till ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Trots det saknas två år efter regeringens flygstrategi fortfarande konkreta åtgärder som förverkligar strategins visioner för inrikes- och regionalflyget.
Hållbarhet fordrar investeringar i ny teknik, nya flygplan, produktion av biobränsle samt infrastruktur.
Transportföretagen uppmanar därför regeringen att skyndsamt vidta åtgärder för ett hållbart och konkurrenskraftigt inrikesflyg.
Att ha svenska flygbolag som flyger i Sverige är långt ifrån en självklarhet på en öppen flygmarknad inom EU. Vi ska konkurrera med livskraftiga svenska flygbolag som flyger med svenska kollektivavtal och därigenom bidrar till goda arbetsmarknadsvillkor och skatteintäkter i Sverige. Det kan vi inte garantera om utländska bolag tar över trafiken.
Varje politisk åtgärd, skatter och avgifter, måste utformas för att främja flygets omställning utan att tillgängligheten offras. Flygbolag i Sverige måste kunna konkurrera, även i upphandlad trafik, på rimliga villkor med utländska aktörer. Därför krävs det att avgiftsnivån inte avviker från övriga EU.
Flygskatten är inte en klimatåtgärd. Flyget ingår redan i EU:s handel med utsläppsrätter. Flygskatten är en rent fiskal skatt, en skatt på tillgängligheten, vars negativa effekter påverkar näringsliv och passagerare runt om i Sverige som är beroende av inrikesflyget för en fungerande vardag. Det är hög tid att varje politisk åtgärd hädanefter i stället stöttar flygets resa mot fossilfrihet.
Flygdebatten präglas av olycklig polarisering och en rad missuppfattningar. Inrikesflyget utgör en mindre del av flygresorna och står för knappt en procent av Sveriges koldioxidutsläpp. En stor del av det svenska inrikesflyget sker dessutom med mindre flygplan som flyger på lägre höjd utan så kallade höghöjdseffekter. Redan i dag är vårt moderna inrikesflyg ett bra miljöval.
2018 lade flyget fram sin färdplan för fossilfri konkurrenskraft, inom ramen för Fossilfritt Sverige, med tydliga mål: 2030 fossilfritt inrikesflyg och 2045 även allt flyg som lyfter från Sverige.
För att snabba på utvecklingen vidtar flyget flera åtgärder för att stimulera svensk biobränsleproduktion. Dessutom klimatkompenserar våra flygbolag för samtliga eller merparten av alla passagerare utan extra kostnad – vilket redan har gett eko i Europa och världen.
Biobränsle kommer inte ensamt att lösa flygets globala utmaning men kan däremot ersätta fossila bränslen för inrikesflyget.
El- och hybridflyg når snart en teknisk mognad där Sverige som industrination kan ta en ledande position.
Vi menar att även staten måste ta sitt ansvar för att driva på utvecklingen av ett hållbart och konkurrenskraftigt svenskt flyg.
Politiken formulerar gärna nya krav men det offentliga borde också visa vägen som en hållbar transportköpare.
I januariavtalet har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ett förslag om ökad inblandning av biodrivmedel i flygbränsle. Men det finns inget som hindrar staten från att redan i dag köpa flygbiljetter med 100 procent biobränsle hos svenska flygbolag – något som drastiskt sänker utsläppen av koldioxid.
Att betala mellanskillnaden för biobränsle och ingå gröna företagsavtal med flyget borde vara normen för alla tjänstereseköpare. Det hade snabbat på utvecklingen.
Det är inte tillgängligheten från våra tre storstäder till omvärlden som går förlorad om inrikesflyget stannar på marken. Det är våra egna förbindelser inom landet som försvinner.
Själva kärnan i svensk transportpolitik upplöses och visionen att det ska gå att bo och verka i hela Sverige suddas ut.
Fredrik Kämpfe, branschchef för flygbranschen Transportföretagen