Manisfestation för vetenskapen pĂ„ Norrmalmstorg i Stockholm. Initiativet âMarch for scienceâkommer frĂ„n USA och Ă€r ett upprop mot falska nyheter och âalternativa faktaâ.
Under de senaste Ären har falska nyheter och faktaresistens blivit Äterkommande inslag i samhÀllsdebatten, bÄde i Sverige och i resten av vÀrlden.
Om folkvalda politiker och andra opinionsbildare bortser frÄn kÀnda fakta, och sprider felaktiga uppgifter för att stÀrka sin argumentation, hotas demokratin.
Det kan ocksÄ leda till sÀmre eller i vÀrsta fall farliga politiska beslut.
En del hÀvdar att all kunskap gÄr att ifrÄgasÀtta och att forskningen har haft fel förut.
Det Àr naturligtvis korrekt. En del av forskningens natur Àr att stÀndigt ifrÄgasÀtta och testa gÀllande uppfattningar. Samtidigt gÄr det inte att bortse frÄn att risken för att uppgifter som bygger pÄ en gedigen vetenskaplig prövning ska visa sig vara felaktiga Àr lÄngt mindre Àn uppgifter som frÀmst bygger pÄ spekulation och som inte gÄr att kontrollera.
Vi skulle fÄ en bÀttre samhÀllsdebatt om vi lÀrde oss att tydligare se skillnad pÄ olika kvaliteter i de argument och uppgifter som förekommer i debatten.
Det offentliga samtalet bör i hög grad grundas pÄ kunskap. Det Àr en viktig förutsÀttning för att politikerna ska klara att ta sig an vÄr samtids stora samhÀllsutmaningar.
Inom Kungliga Vetenskapsakademien menar vi att det offentliga samtalet i hög grad bör grundas pÄ kunskap. Det Àr en viktig förutsÀttning för att politikerna i VÀsterbotten och pÄ riksnivÄ ska klara att ta sig an vÄr samtids stora samhÀllsutmaningar.
KlimatförÀndringar, digitalisering och internationell ekonomi Àr nÄgra aktuella exempel pÄ brÀnnande samhÀllsutmaningar dÀr forskningsbaserad kunskap borde spela en större roll. PÄ det lokala och regionala planet kan vetenskapliga fakta utnyttjas bÀttre i till exempel samhÀllsplanering och sjukvÄrdsorganisation.
Sverige Àr ett av vÀrldens frÀmsta forsknings- och innovationslÀnder, och en ledande kunskapsnation. Tröskeln att vÀnda sig till forskarna och anvÀnda nyförvÀrvad kunskap Àr inte sÀrskilt hög. Men det krÀver politisk vilja och handlingskraft. Den fria forskningens betydelse för samhÀllsutvecklingen mÄste bli en sjÀlvklarhet för politiker pÄ alla nivÄer.
Ăven vi forskare behöver ta ett större ansvar för samhĂ€llsdebatten. DĂ€rför tar nu Kungliga Vetenskapsakademien initiativ till ett Ă„rligt Ă„terkommande forum kallat Forskning och politik. Syftet Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i aktuella politiska utmaningar frĂ€mja ett ökat utbyte mellan forskning och politik, och höja kunskapsnivĂ„n i det offentliga samtalet.
Ett samhÀlle som baserar politiska beslut pÄ en fri debatt grundad i kunskap har goda förutsÀttningar att samtidigt bygga en stark demokrati och möta framtidens utmaningar. För att det ska vara möjligt krÀvs att politikerna i VÀsterbotten och i resten av landet tar ett större ansvar för debatten.
Göran K Hansson, stÀndig sekreterare Kungliga Vetenskapsakademien
Hans Ellegren, vice preses Kungliga Vetenskapsakademien